Både sött och salt på Vätternakvariet

På Vätternakvariet hittar man fiskar som i huvudsak bebor Vättern. Som ett intressant komplement har man även tropiska arter. Nu har saltvattendelen blivit uppdaterad,

Vätternakvariets Alf Hultqvist framför akvariet med de sociala gösarna Jonas och Milton.

Vätternakvariets Alf Hultqvist framför akvariet med de sociala gösarna Jonas och Milton.

Foto: Anders Törnström

Vättern2020-01-25 19:00

Det är nu åtta år sedan man öppnade Vätternakvariet och som fisken i vattnet trivs intendent Alf Hultqvist. Han guidar och kan berätta det mesta om det bästa som simmar i alla akvarier. Det där med intendent är ingen titel som han slänger sig med utan påpekar skämtsamt att det hänger ihop med att om man förestår ett museum eller liknande, så kan man kalla sig så. 
– Syftet med Vätternakvariet är ju att visa våra egna fiskar. Motala Akvarieförening byggde det här för åtta år sedan och deras område var ju tropiska fiskar så de tog med dem också. Det var ju väldigt bra för det är ett jättefint komplement som besökare uppskattar - inte minst barnen. 

Saltvattendelen har funnits sedan tidigare men man har nu uppdaterat anläggningen. 
Är det krångligare med ett saltvattenakvarium?
– Ja det kan man säga. Både och. Det är lite mer noggrannt med vattenkemi och rengöring. Till exempel för att efterlikna den naturliga miljön med vattenrörelse så har vi installerat två pumpar. Så är det naturligtvis innehållet, med fina anemoner. Som inte är några växter utan djur, som flyttar på sig om de inte trivs, säger Alf och berättar att i akvariet hittar man även Nemo -  eller clownfisk, som drar nytta av de brännande anemonerna som skydd. 

Några kirurgfiskar gör clownerna sällskap och namnet har de fått efter en liten skalpell vid stjärtfenan. Ett vasst och effektivt vapen mot allehanda fiender. Sjöborre som sticks och två typer av räkor finns också i beståndet. 

Ett sånt här akvarium måste väl komponeras noggrannt - så de olika delarna inte äter upp varandra?
– Det måste man. Apropå komponera på ett vettigt sätt: det finns en varelse som heter glasros som man inte vill ha här inne, för den tar då över. Då sätter man i en filfisk som helt enkelt äter glasros. Jag har fått väldigt god hjälp av Andreas (Olsson) på Arken Zoo med sånt här, han är mycket kunnig, säger Alf och berättar vidare att besökstillströmningen under den förra sommaren var god då man som museer och liknande anläggningar fick god draghjälp av vädret. 
– Sol och regn om vartannat - så ska det vara. 

Förutom ett uppdaterat saltvattenakvarium har man också ett helt nytt akvarium med fiskar från Tanganyikasjön i östra Afrika. 
– Det är tanganyikaciklider som är endemiska vilket betyder att de bara finns där. De här fiskarna är inte så färggranna men deras beteende är intressant. En variant heter Prinsessan av Burundi och det var den första fisk som togs från sjön till akvariesammanhang. Speciellt med den är att ynglen som de får, de hjälper till att vakta sina småsyskon. 

Vad är det folk fastnar för mest här på Vätternakvariet?
– Det beror lite på vad jag pekar på. Guidade turer har jag förstås men så mycket jag hinner med går jag och pratar med folk. Ibland kan den minsta fisken vara intressantare än den största. Den minsta är just minst men heter storspigg. Det som är intressant med den är hur den förökar sig. 

En återkommande punkt som Alf Hultqvist har på Vätternakvariet är fredagsmys för pirayorna. Eftersom Alf inte bara är fiskare utan jägare också så nedlade han i höstas en älgtjur och dess lever kommer sedan pirayorna till del. 
– Jag skär upp den i bitar och lägger i frysen. Varje fredag tar jag fram en påse och så får pirayorna det och då blir de väldigt glada, de blir som tokiga, berättar han. 

Storspigg

Lektid under vår och tidig sommar. 
Hanen bygger ett näste av vattenväxter på bottnen, han hävdar ett revir kring nästet, och lockar äggstinna honor att lägga ägg i det. 
Efter äggläggningen kör han bort honan. Flera honor kan inbjudas till nästet, som kan rymma över 1000 ägg. 
Hanen vaktar och ventilerar nästet, plockar bort obefruktade ägg, och försvarar det frenetiskt. 
Äggen kläcks efter 1 till 2 veckor. Hanen vaktar ungarna i någon vecka, varefter de sprids i vegetationen. 
Källa: Wikipedia
 

Karta: Motala
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!