Tidningen har talat med kommunerna Norrköping, Västervik, Motala och Linköping om hur de ser på sitt rekryteringsbehov.
Norrköping
I Norrköping är de precis klara med åttaårsprognosen för hela kommunen. Under året ska den ut till förvaltningarna och sammanställas på detaljnivå, berättar Stina Fogel som är HR-utvecklare på kommunen.
– Just nu är vi cirka 10 000 medarbetare i kommunen. Då vi är en stor arbetsgivare så rekryterar vi varje år ett stort antal medarbetare, men vi ser en ökning framöver när vi gör våra omvärldsanalyser. De närmaste åtta åren kommer vi att behöva genomföra ungefär 2 000 rekryteringar per år, till både fasta tjänster och kortare anställningar. Framför allt är det av demografiska skäl; vi har ett ökat antal unga och ett ökat antal äldre, och det är våra två största verksamheter.
Vad har ni störst brist på?
– Lärare, förskollärare, sjuksköterskor och socialsekreterare/socionomer. Det är yrkeskårer där det råder brist på personal i hela Sverige. Under 2015 har vi sett en stor ökning på socialkontoren kopplat till att det kommit många ensamkommande barn och ungdomar. Om man jämför med den stora flyktinginvandringen på 1990-talet så såg vi att det sedan ökade 30 procent på arbetsmarknadskontoret, de som jobbar med försörjningsstöd. Det beror på hur väl man kan komma ut i jobb.
– Andra viktiga grupper är undersköterskor och barnskötare, där det redan är eller riskerar att bli brist.
Ni kommer att få konkurrera med andra arbetsgivare.
– Ja. Det kommer att vara stor konkurrens. Sen finns det såna yrken som inte är så stora grupper men där det ändå kan bli enutmaning att rekrytera rätt kompetens, det handlar om jobb inom infrastruktur och stadens utveckling, Ostlänken etc. Där konkurrerar vi i högre grad med privata arbetsgivare.
I Norrköping har de lagt fast hur kommunen ska arbeta proaktivt med rekrytering och kompetensutveckling för att försäkra sig om att även i framtiden få rätt kompetens.
Västervik
Marie Halldén är HR-konsult i Västerviks kommun. Hon konstaterar:
– Vi har stora rekryteringsbehov, något som vi delar med många kommuner. Det kommer att bli lärarbrist, det är redan svårt.
Vilken typ av lärare?
– Det gäller alla överlag mer eller mindre. Kanske främst förskollärare och ämneslärare, och självklart har vi svårt att rekrytera lärare som kan undervisa i svenska som andra språk.
Finns det fler yrkeskategorier som behövs?
– Ja, vi behöver personal inom vård och omsorg, socionomer, bibliotekarier, och så småningom även inom ledande positioner, alltså chefer, där många går i pension framöver.
I Västervik arbetar 2 725 anställda inom kommunen idag. Under åren 2014–2018 beräknas mellan 300-400 personer gå i pension eftersom pensionsåldern varierar.
– Sedan april förra året arbetar Västerviks kommun efter en metod som kallas "kompetensbaserad rekrytering", vilket innebär att vi tar fram en kravspecifikation för varje ledig tjänst. Den fortsatta processen med urval, strukturerade intervjuer, arbetsprover och eventuell testning genomförs lika för alla kandidater. Alla moment utgår från kravspecifikationen vilket innebär att all rekrytering sker enbart genom kompetens.
Hur tänker ni konkurrera med andra kommuner som också söker folk?
– Vi samarbetar med Västervik Framåt (kommunen och lokala näringslivet), och så jobbar vi mycket med sociala medier; Facebook, Instagram, Linkedin. Här i Västervik arbetar HR-avdelningen och kommunikationsavdelningen tillsammans, så vi har två proffs på kommunikation som kan det här med sociala medier, förklarar Marie Halldén.
– Till marknadsföringen hör också att vi finns på mässor och på universiteten. Som många andra.
Motala
I Motala är Kerstin Cornelius personalstrateg och verkar ganska lugn. Kommunen har runt 3 700 anställda och ökar lite hela tiden.
– Vår personalförsörjningsprognos är från 2011 och jag tycker att den har stämt bra. Vi har behövt rekrytera 350–380 personer per år, ungefär. Förra året blev det betydligt fler och det har förstås med flyktingsituationen att göra, så jag kan tänka mig att vi ligger lite högre nu. Men vi har inte haft så hög personalomsättning, nu är den betydligt högre.
Vilka yrkesgrupper är det ni har störst behov av?
– Socialsekreterare och lärare, både gymnasielärare och speciallärare. Föreståndare till HVB-hem, ungdomshandledare, och såna som är kopplade till flyktinggrupperna har ökat mycket, där har vi stort behov av personal. I förlängningen spiller det över till skolan och förskolan också. Och så vill jag lyfta gruppen undersköterskor, det har blivit svårare att hitta dem redan nu men det kommer att bli ännu svårare framöver, befarar Kerstin Cornelius.
– Även chefer. På den sociala sidan och på rektorssidan behöver vi rekrytera chefer.
Hur ska Motala konkurrera med andra arbetsgivare?
– Det var ingen lätt fråga. Vi har en del som pendlar, vårt tillväxtbolag Tillväxt Motala har jobbat bra, vi har sålt tomtmark, det är många hemvändare och det känns som att Motala blivit lite hetare med både bro och pendeltåg så det är lättare att ta sig hit. Men vi konkurrerar inte på lönesidan eller med förmåner. Vi har kunnat rekrytera, men kanske inte alltid exakt det vi egentligen behövt.
Linköping
År 2013 arbetade 7 700 personer inomkommunen. År 2025 beräknar man att det är knappt 9 300. Områdena förskola, grundskola, gymnasieskola samt äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning ökar mest..
Rekryteringsbehovet beräknas ligga mellan 900 och 1 060 personer per år, skriver man i sitt kompetensförsörjningsprogram.
– Vi kommer att behöva rekrytera fem personer om dagen, säger Sonja Erlandsson, HR-chef på kommunen.
Vilka yrkeskategorier?
– Det är förskollärare, lärare, sjuksköterskor och socialsekreterare, framför allt. Och så är det inom miljö och samhällsbyggnadsområdet. Där är det kanske bara en eller två av varje men de är svårrekryterade då vi konkurrerar med den privata sektorn.
Hur ska ni locka alla dessa människor?
– Det är förvaltningarna som varje år gör en handlingsplan utifrån vårt övergripande kompetensförsörjningsprogram. Nu har till exempel socialförvaltningen fått 8,1 miljoner extra över en treårsperiod. Det handlar mycket om tydliga karriärvägar, bättre introduktion och mentorskap. Att känna stolthet över att arbeta i Linköpings kommun.
Ni slåss om samma personal som de andra kommunerna.
– Visst är det så.