Det finns hopp för Rogslösa

Där Vadstenaslätten tycks vidast, himlen som störst och Tåkern blänker som en jättespegel står skylten: Rogslösa. MVT gör ett besök en vardag före påsk.

17 april 2014 13:05

Vid infarten ruvar det grågröna, stora före detta kommunhuset. På tomten finns en röd tegelbyggnad som en gång var en del av stationsområdet; här gick järnvägen mellan Vadstena och Ödeshög fram till 1950 – banvallen är ännu synlig.

Stationshuset är kvar. En stadig tegelbyggnad, uppförd 1888. I den bor Claes Westling med sin familj.

– Vi ville bo i fred och ro och fick syn på stationshuset i Rogslösa i ett mäklarfönster, berättar Claes Westling, som köpte huset 1999.

Att hålla liv i bygden är ett uppdrag som Claes Westling, arkivarie på Landsarkivet i Vadstena har tagit på sig. Han arbetar aktivt för sin bygd i Östgöta Dal ekonomisk förening. Ett arbete som rönte framgång särskilt när det gällde skolan i Rogslösa. Här går 50-60 barn till och med årskurs 6.

– Här är verkligen inte ödsligt och tomt, men det är svårt att öka på invånarantalet i Rogslösa, säger Claes Westling.

­– Och det beror främst på bostadsbrist. Här behövs billiga hyresbostäder. Tomtmark finns men det händer inget.

Claes visar oss till en plats i Rogs­lösa där det dock händer saker: Börje Olssons träsnideri. Han fann, liksom Claes Westling, av en slump ett hus i Rogs­lösa. 1997 kom han hit. Nu är han pensionär men har mängder av arbete. Slöjdandet av utsökt vackra bruksföremål är en del. Dessutom lagar han fönster och renoverar möbler. Uppdragsgivarna står i kö.

En Rogslösa-nestor är Lennart ”Pablo” Karlsson. Han påstår att han alls inte har varit Rogslösabo särskilt länge. Sedan 1936 bara.

– Det är dött, säger Pablo och skrattar igen när vi frågar hur livet är i Rogslösa numera.

Han minns livet runt järnvägsstationen, de två butikerna som var i gång, kvarnen, mejeriet. Alla tillfälliga arbetare som kom till Rogslösa för att lasta betor på järnvägsvagnar.

– Nära stationen låg Kafé Druvan ända in på 60-talet. Och där fanns också snickarverkstad och billackeringsfirma. Druvan var en samlingsplats i byn.

Och byns ungdomar gick på bio, i logen i Borghamn. Dessutom fanns det en tältbio på somrarna.

Lennart Pablo Karlsson kom flyttande från Klockrike och här slog han och hans föräldrar sig ner i det som kallas Herrgården. Tre söner har han, tvillingarna bor i Vadstena. Den tredje jobbar i Motala. Men bor i Rogslösa och pendlar.

Trogen sin hemby, som lever vidare under sin enorma himmel mellan två av Sveriges vackraste sjöar.

OM DU ANVÄNDER MOBILSAJTEN - gå till webbversion för att se fler bilder 

Fakta Rogslösa

Ortsnamnet betyder troligen ”platsen där hästarna släpptes lösa på bete”.

Rogs är fornsvenskans hross, som betyder häst (jämför det gotländska ordet russ, som står för en småvuxen hästras).

Lösa är det fornsvenska ordet loso, som betyder frigöra.

Byn kan ha benämnts Hrossloso som blev Rogslösa.

I dag bor här cirka 500 personer.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!