Kanske känner du inte till vad en hypokaust är för något? Lugn, det är långt ifrån alla som vet. Och särskilt inte att det finns just en sådan under Klosterhotellets entré.
– Gå försiktigt. Som ni ser är det här ingen modern trappa, det är originalet från 1200-talet, säger Bengt Wigbrant medan vi aktsamt går nerför stentrappan.
Bengt är guide i Vadstena och klosterområdet är ett av de områden där han har flest visningar. Ner till nunnornas gamla matkällare är det dock få som får gå – men dit vi är på väg nu.
Tre liter öl om dagen
Bengt låser upp dörren och vi kliver in i den medeltida källaren. Han trycker på en lysknapp vid sidan av ingången, och ett stort rum lyses upp i det svagt gula skenet från glödlamporna i taket. Golvet är belagt med grus och omgärdat av tegelväggar från 1200-talet.
Vi går till vänster och duckar för att inte slå huvudena i det tegelvalv som leder oss vidare till ytterligare ett källarrum. Här finns dock inga lampor.
– Jag vill visa er den här, säger Bengt och lyser med sin ficklampa mot en glugg i väggen.
– Det här var klostrets vattenkälla. Härifrån togs vatten, som sen användes vid matlagning.
På den här tiden var vatten förenat med sjukdomar, så att dricka från källan var helt uteslutet.
– Istället drack man öl. Varje nunna och munk var beordrade att dricka tre liter öl om dagen, fem procentig, berättar Bengt.
Den snart 1 000 år gamla källan är vattenfylld än idag, fast numera används den inte. Under klostertiden var den lilla gluggen i väggen en viktig tillgång – idag är det få som vet om att den finns.
Bara fyra i Sverige
Bengt lotsar oss vidare. Han låser upp ytterligare en dörr som leder in till ett mindre rum. Vi befinner oss nu precis under entrén till Klosterhotellet, förklarar Vadstenaguiden. Rummets ytterväggar kom till på 1600-talet då klostret lades ner och huset byggdes om.
Bengt fortsätter in och ställer sig vid det innersta hörnet av källarutrymmet, intill den vägg som från början var klostrets ytterfasad.
Och där har vi den, hypokausten – varmluftsugnen som värmde upp nunnornas vintermatsal under medeltiden.
– Det sägs att det bara finns fyra sådana i Sverige, en på Gotland och resterande tre här i Vadstena, säger Bengt.
Hypokaustens konstruktion är enkel. Tänk dig en stenugn, tre stora gluggar i väggen. I det understa hålet eldade man för att få till värme, i den mellersta ugnen värmdes stenar som tog vara på värmen, och den tredje ugnen fungerade som skorsten. I den mellersta ugnens tak finns centimeterbreda hål. Dessa leder upp till nunnornas gamla matsal. Genom hålen strömmade värmen upp och ut i rummet. Medan ugnen värmdes sattes hålen i matsalen för med lock. Hypokausten var alltså medeltidens svar på element.
Bäst bevarad
Som tidigare nämnt är den gamla matkällaren från 1200-talet inget som ingår i Bengts guidningar, men han erkänner att när någon undrar hur man värmde upp klostret på medeltiden, brukar han ta med sällskapet ner till hypokausten.
– Jag får frågan då och då. Källaren är ju inte anpassad för turister direkt. Den är inte iordninggjord på det sättet. Det gäller att gå försiktigt och inte snubbla. Men när någon undrar om uppvärmningen vill jag gärna visa dem hypokausten. Den är nog Sveriges bäst bevarade.