Sandra bor och arbetar mycket i Stockholm, men delar ett litet gårdshus i Vadstena med en vän. Hon uppskattar naturen, kulturen och andligheten i staden.
Förra sommaren gav Vadstenabon Sandra Ottander röst och gestalt åt den Heliga Birgitta genom musikmonologen Ögonblick ur mitt liv. Denna sommar framför hon den igen i Klosterkyrkan. Rösten är något Sandra ägnat sig åt på olika sätt väldigt länge.
– Jag är dotter till en röstpedagog och har arbetat med rösten sedan jag var 18 år.
I minst 25 år har hon arbetat för Sveriges Radio och Sveriges Television. Hennes yrkestitel är logonom. Det handlar om att hjälpa personer att använda sin röst och sitt tal med fokus på det estetiska. Logonomer kan arbeta med yrkesgrupper som poliser, präster och advokater. Sandra har arbetat mest med skådespelare och journalister.
Hon nämner till exempel en tjej på Calle Flygare teaterskola som pratade bred skånska. Skådespelare kan behöva kunna prata rikssvenska och ibland härma andra dialekter.
– Hon fick spela in sig själv, både ljudfiler och film. Jag analyserar det jag uppfattar och kommenterar. Det handlar ofta om att fila på detaljer som nyanser, betoningar och tonalitet. Det påminner mycket om musik.
En skådespelare behöver också kunna tala på olika sätt i olika roller.
– I min föreställning talar Birgitta med ljusare röst när hon är yngre och med djupare röst när hon åldras.
Uppdraget att skapa en ny föreställning om den Heliga Birgitta fick hon från kulturpersonligheten Ingegärd Lindaräng som hade gjort det tidigare kyrkospelet.
– Jag fick ett telefonsamtal när jag var på väg till en lektion. Hon presenterade sig och när jag undrade om jag kunde ringa upp senare sade hon att hon bara ville ställa en kort fråga först.
Vid ett mindre altare i Klosterkyrkan kommer Sandras monolog om den Heliga Birgitta att framföras under sommaren.
Den sammetsklädda kista där Heliga Birgittas reliker lär finnas.
Den var kort, men mycket stor och omvälvande för Sandra. Birgittas livsöde hade fascinerat henne sedan hon började besöka Vadstena i början av 1990-talet.
– Jag är skådespelerska också och har gått en utbildning i att skriva manus. Så det här innehöll allt. Allt det jag älskar!
Hon och Sonja Ander Slootman, som är regissör och producent för föreställningen, har en likartad bakgrund. Därför blev arbetet med föreställningen finlir med rösten på ett nördigt sätt som Sandra tyckte var spännande.
– Precis här ska det vara en liten paus. Här kan du glida lite på tonen… Sådana saker.
Sandra berättar att vårt sätt att tala handlar om så mycket mer än stämbanden.
– Rösten påverkas också av hur vi mår och av våra känslor. Vi lär oss språk genom att härma. Då är det inte bara själva orden vi tar efter utan också ett sätt att prata.
Under arbetet med föreställningen har hon tänkt en hel del på de sammanhang Birgitta präglades av.
– Hon hörde tidigt samtal om lagen och politiska intriger.
Sandra är också skådespelare och har gått en utbildning i att skriva manus. I skapandet av monologen om den Heliga Birgitta fick hon användning för dessa kunskaper.
Sandra tycker det är spännande att högt och lågt blandas så mycket i Birgittas liv.
– Hon talade både med tiggare och med påven.
Sandra känner också igen sig en hel del i Birgittas temperamentsfullhet.
– Hon kunde vända mitt i en mening.
Strävan har varit att skildra Birgitta som människa, inte bara som helgon.
– Jag har funderat mycket kring hennes känslor. Som när maken dog. Sorg tillhör inte ett visst århundrade.
Sandra har mycket av släkten och vänskapskretsen i Stockholm och arbetar mycket där. Men tanken att få bo i Vadstena hade ändå funnits i bakhuvudet länge. Nu delar hon ett litet gårdshus i staden med en vän.
I sommar framförs monologen ett tjugotal gånger i Klosterkyrkan med början den 12 juli.
Sandras monolog ska hållas i Klosterkyrkan under sommaren.
I denna sammetsklädda kista lär den Heliga Birgittas reliker finnas.