– Vi har nu fått ett besked om 900 000 kronor i Leader-stöd och har då säkrat 4,1 miljoner. Jag är överväldigad över att vi fått in så mycket på 1,5 år.
Det återstår fortfarande 700 000 kronor till målet om 4,7 miljoner.
– Det finns en viss nervositet då vi har en del kvar, men nu drar vi igång och på lördag börjar vi riva den gamla liften. Sedan hoppas vi att alla i bygden ställer upp för att vi ska lyckas få ihop det sista.
Tommy Johansson beskriver att en ny lift är avgörande för skidbackens framtida existens.
– Ska vi fortsätta så har vi inget alternativ, antingen sätter vi upp en ny lift eller så måste vi lägga ner.
Vad händer nu?
– När vi rivit den gamla liften är det markplanering och fundament ska gjutas. I september hoppas vi kunna resa den nya liften.
Kommer den stå klar till nästa säsong?
– Det är nog inga problem.
Som vi tidigare rapporterat kommer backen med den nya liften att förlängas med 100 meter och bli totalt 430 meter. Andra fördelar är att den kan hastighetsregleras och pistmaskinen kommer att kunna "pista" under liften.
Anläggningen är nu stängd sedan några veckor tillbaka. Det finns fortfarande en del snö kvar i backen, även om gräset tittar fram på många ställen.
Hur skulle du sammanfatta den gångna säsongen?
– Vi är jättenöjda utifrån de förutsättningar vi har haft och jäkligt stolta över att ha haft öppet så länge. Vi har dock haft öppet färre dagar med färre besökare än året innan.
I år har endast ena delen av stora backen varit öppen, lilla backen var stängd fram till sportlovet.
Varför öppnade ni inte hela anläggningen direkt?
– På grund av kostnader för elen. Vi hade en plan att kunna öppna även de andra delarna innan jul, men vi beslutade oss för att först satsa på den ena delen av stora backen, säger Tommy Johansson.
Var det då inte en risk att familjer med mindre barn inte kunde komma?
– Jo, vi missade det lite. Vi hoppades på ännu en köldperiod för att göra snö, men den kom inte förrän vid sportlovet. Vi borde prioriterat den lilla direkt, så fort vi fick igång den så var det många familjer som kom. Vi blev också sena med skidskolan.
Tommy förklarar hur elpriset, snökanoner och snöläggningen hänger ihop.
– Det måste vara mellan tre och tio minus när vi kör snökanonerna, det är också då som elen är som dyrast. Vi sprutar ut vatten i backen som fryser och blir till snö. Ju kallare det är, desto större blir snöflingorna och snövolymen. Då blir det också mer snö snabbare.
Så det blir alltså mer snö för pengarna vid kallare väderlek?
– Ja, en kubik snö kostar olika vid tre minus eller tio minus.
Tommy beräknar snökanonernas dygnspris i december till 25 000 kronor. Nu senast behövde de vara igång i fyra dygn för att kunna öppna ena delen av stora backen.
– Vi kunde ha kört alltihop, men vi vågade inte. Om det blivit milt och regn, hade det varit 100 000 kronor förgäves.
Hur stor skillnad var elpriset jämfört med förra säsongen?
– I år har det nog totalt kostar runt 200 000, det är mer än dubbelt så dyrt.
Vad har varit svårast i år?
– Besluten kring elen. Ska vi göra snö nu eller inte, vad ska vi prioritera och när ska vi öppna och stänga.
Vad är det bästa scenariot för nästa säsong?
– Att liften är på plats i december samt att det blir kallt tidigt och under jullovet.
Vad är det värsta scenariot för nästa säsong?
– Vädret. Om det skulle regna en hel säsong, det blir även mer tänk runt taktik för elen nästa säsong, säger Tommy Johansson