– Sagan om det lyckliga livet innebär ofta tankar om frihet och ekonomiska muskler. Får jag bara det, kan jag designa mitt liv precis som jag vill. Men jag anser att denna idé riktar vår uppmärksamhet åt fel håll och fel saker, säger lyckoforskaren Erik Fernholm.
Dessa ytliga mål leder istället ofta till ångest, ensamhet, psykisk ohälsa och depression.
– Vi tror att vi blir lyckliga av att nå mål kopplat till pengar, prylar, intryck på andra, bli populär eller bli känd. Forskningen visar att dessa mål har motsatt effekt och är ofta kopplat till mer ångest, ensamhet, psykisk ohälsa och depression.
Erik Fernholm växte upp i USA och flyttade till en by utanför Västerås när han var fem år. Tio år senare flyttade han till Stockholm för att börja på Marina läroverket, en gymnasieutbildning med inriktning mot marinbiologi.
– Det är det bästa jag gjort. Jag var väldigt ung, men det var väldigt givande att komma in till en storstad och plugga något jag var intresserad av.
Eriks pappa, Stefan Fernholm, var en framstående friidrottare inom kula och diskus under 1980- och 1990-talet.
– Han var populär och utåt sett framgångsrik, men mådde egentligen väldigt dåligt. Han gick bort av pillermissbruk och en överdos när jag var 12 år.
Den tragiska händelsen har påverkat Erik genom hela livet och han tvingades komma i kontakt med psykisk ohälsa redan i ung ålder.
– För femton år sedan började jag utbilda mig inom hjärn- och lyckoforskning och har ägnat hela mitt vuxna liv åt observationer, data och forskning, att förstå dessa frågor. Jag har reflekterat mycket över värderingar och hur vi lever.
Varför är människor olyckliga?
– Det finns inget enkelt svar, men det finns några gemensamma mönster. Det viktigaste är komplexiteten, det är svårt att navigera kring alla beslut vi ställs inför, du måste designa ditt liv själv. Har vi för många val och för lite insikt väljer vi ofta fel eller blir paralyserade.
Vad är då ett lyckligt liv?
– Vi har alla en idé om vad ett lyckligt liv är, men vissa är sunda och andra är mer skadliga. Här är forskningen glasklar, man blir lycklig av att vårda relationer, röra på sig, äta sunt, minimera skärmtid och hitta meningsfullhet. Undersök när du mår bra och gör mer av det, umgås med de vänner där du blir en version av dig själv som du är stolt över. Mycket är kopplat till rörelse. Det vi äter och hur vi rör oss påverkar den psykiska hälsan enormt. Att sitta ner hela dagarna, äta snabba kolhydrater, socker och salt blir som ett stort hål i din "lyckobägare".
Är det inte svårt att lyssna på sig själv?
– Det är jättesvårt, vi styrs både av förväntningar och historia som tar sig uttryck i "borden och måsten". Vi är inte vana med att testa och utmana våra idéer om välmående och lycka.
Är det inte svårt att ifrågasätta en relation?
– Jo, vi fastnar lätt i vanor och beteenden som var givande tidigare, vi utvecklas varje dag så det är också naturligt att relationer ändrar karaktär. Det är samtidigt viktigt att vårda meningsfulla relationer, förlåta det som går, men också att våga släppa taget.
Hur ska man tänka om man vill förändra ett livsval?
– Vi och livet förändras konstant. Ett hjälpsamt perspektiv är att tänka på livet bakifrån, föreställ dig att du är 90 år och reflekterar tillbaka på ditt liv. Vad hade gjort dig mest stolt att du gjort i din nuvarande situation?
Hur kan man sprida lycka omkring sig?
– De lyckligaste personerna har alltid en sak gemensamt, de fokuserar på och hjälper andra fram i livet. Vår livskvalitet avgörs av våra relationer, inte våra prestationer.
Varför hamnar många i psykisk ohälsa?
– Trenden är allvarlig med stress, ångest och depression. Både för unga och äldre. Idag lever vi mycket i våra skärmar. Vi ser knappt människor i ögonen längre och det ökar på en minskad känsla av mänsklig kontakt. Skärmar och sociala medier är som ett psykologiskt heroin, det är värre än snabba kolhydrater och socker. Sömnen blir också sämre och den är viktig för välmående.
Hur kan man ta sig ur psykisk ohälsa?
– Det är inte konstigt att må dåligt, det är helt orimligt att må bra hela tiden. Men när negativa tankar börjat förhindra att man fungerar i vardagen, att man inte kan ta hand om sig själv, sitt jobb eller relationer. Då behöver man söka stöd och hjälp.
Erik Fernholm föreläste om välmående, psykisk hälsa och meningsfullhet i Vadstena på torsdagen. Den 29 november kommer han tillbaka igen.