Lena Johansson har varit anställd på Coop Vadstena i mer än 25 år. "Ja, det är lätt att åren går när man trivs", säger hon.
Igenkändisen
I mer än 25 år har hon arbetat där men ursprungligen hade hon helt andra framtidsplaner.
– Jag gick humanistisk linje, säger Lena och skrattar.
Bibliotekarie var det yrke hon då hade i sikte.
Vadstenabon, som i år firar sin 54-årsdag, arbetade först på hundmatsfabriken Doggy utanför Vadstena, därefter på Klosterhotellet i Vadstena. Sedan kom butiksvärlden in i bilden i form av ett jobb i tre år på en liten Ica-butik som då fanns i Vadstena.
– 1995 kom första dottern och då var jag ledig så klart. När jag skulle börja jobba igen blev jag uppsagd på grund av arbetsbrist.
Hon gick några kurser i Arbetsförmedlingens regi och praktiserade. 1997 kom nästa dotter. Några äldre damer som då arbetade på Coop visste att Lena hade jobbat på Ica och under hennes mammaledighet frågade de om hon inte skulle söka jobb på Coop. I april 1999 började hon där.
När vi frågar varför hon valt att vara kvar i samma butik i alla år framhåller hon bland annat att det händer saker hela tiden.
– Det utvecklas, det är inte statiskt utan det kommer förändringar och förnyelser hela tiden. Så det är inte att man går till samma jobb dag efter dag efter dag. Och det är nya kunder. Ja, det är lätt att åren går när man trivs.
Tankar på att göra något annat har inte funnits.
– Inte egentligen. Det är klart att man kan tänka ibland som med alla jobb att "tänk om jag skulle testa nåt annat". Men sen har jag liksom aldrig kommit på vad det skulle vara. Och då blir man kvar!
Lena uppskattar att ha ett rörligt jobb och inte sitta still vid ett skrivbord.
– Det tror jag inte att jag skulle klara av.
Monteringsarbete pågår för Lena Johansson, anställd på Coop Vadstena. Hon uppskattar att ha ett rörligt jobb och inte sitta still vid ett skrivbord. "Det tror jag inte att jag skulle klara av", säger hon.
Hon fortsätter:
– Och sen att man träffar mycket folk och det rör sig, det blir liksom aldrig tråkigt. Det är en ny utmaning varje dag.
En sak tycker hon dock är tråkigt med jobbet:
– Att man inte är ledig helger, jul och midsommar och såna grejer. Det är tråkigt socialt sett. Men så är det i serviceyrken.
Lena berättar att det har hänt några gånger att kunder har varit så nöjda med något hon har hjälpt dem med att de kommer in med en blombukett. Att man känner att någon uppskattar är det roligaste i jobbet menar hon.
Hon blir igenkänd på stan i Vadstena även när hon är privat.
– Ja, oh ja, oh ja!
Det är dock inte alltid så kul.
– Ibland är det lite jobbigt, ibland vill man inte bli sedd. Men för det mesta så gör det inte ett dugg, det är inte så att jag är någon kändis men folk hejar och känner igen mig, säger hon.
– Men sen är det skönt att åka till andra städer där man inte känner igen mig, så är det också, tillstår hon med ett skratt.
Lena är ansvarig för alla torra varor, exempelvis dricka, godis, chips, bröd och konserver. Frysvaror och blommor är också hennes ansvar. Hon ser till att allt fungerar med leveranser och att ta emot varorna. Arbetet kan bland annat också handla om att plocka in nyheter och ta bort sådant som inte säljer. Ibland sitter hon i kassan.
Lena Johansson ansvarar för alla torra varor. Hon ser till att allt fungerar med leveranser och tar emot dem. Här håller hon på och ställer varor på en hylla.
I nuläget är hennes yrkesmässiga framtidsplaner att fortsätta på samma arbetsplats.
Lenas familj består av make och de två nu utflugna döttrarna samt barnbarn. Då vi frågar om hon kan berätta något om sig själv som inte så många känner till svarar hon att hon gärna är ute och springer.
– I och med att jag träffar så oerhört mycket folk här och hela tiden har ljud i öronen så är det jätteskönt att ta en tur i skogen.
Hon har även för skojs skull deltagit i ett antal motionslopp.
Frysvaror är också något som Lena Johansson har hand om.