Kräver Vadstena – på 19 miljoner

Sören Niklasson kräver Vadstena kommun på närmare 19 miljoner för kostnader som lagts ned på att förvandla silobyggnaden och marken däromkring till ett större bostadsområde. "Kommun uppfyller inte sin del av avtalet", säger han.

Lägenheter. Möjligheter finns till både stora och små lägenheter.

Lägenheter. Möjligheter finns till både stora och små lägenheter.

Foto: Katarina Hydén

Vadstena2017-12-05 07:30

Kravet kommer formellt från två bolag som Niklasson bildat tillsammans med några övriga intressenter. Ett för ombyggnaden av silon till 55 bostadsrätter, ett för 18 funkisvillor mellan silon och Vätterns strandlinje.

Bolagen, eller byggherrarna, hänvisar till ett avtal mellan dem och kommunen från 2008 som reglerar hur kostnaderna och arbetsuppgifterna ska fördelas mellan parterna. Avsikten med avtalet har varit att kommunen ska ta fram en detaljplan som bolagen kan bygga efter. Men det har ännu inte skett.

­– Och det verkar heller inte finns någon vilja att fullfölja avtalet. För ett år sedan efterlyste vi ett besked om när detaljplanearbetet ska starta. Men något sådant har inte kommit, säger Sören Niklasson.

Bolagen håller dock ännu dörren öppen för att hitta en snar lösning. I annat fall kräver man ersättning för konsultinsatser, arkitektjobb, marknadsanalyser, geoteknisk undersökning och miljöprövning. Totalt är kravet på 18,9 miljoner varav byggherrarna redan ligger ute med 9. Drygt 5 miljoner är kostnader som ska betalas till underentreprenörer när projektet förverkligas. Ytterligare 4,5 miljoner avser kostnaden för att istället riva silon.

Idén bakom silo-projektet presenterades redan våren 2004. Ett och ett halvt år senare, i december 2005, fattar kommunfullmäktige ett positivt beslut om siloombyggnaden och de 18 villorna.

I juni 2008 tecknas så avtalet om kostnadsfördelningen mellan Vadstena kommun och de kommande byggherrarna.

Avtalet innehåller tre etapper. I den första ska detaljplaneprogram tas fram, miljökonsekvensbeskrivningar göras och även en arkeologisk undersökning. Bolagen sätter samtidigt, enligt avtalet, in en bankgaranti på 500 000 kronor som en säkerhet för att de ska fullfölja sin del avtalet.

– Etapp ett är i stort sett avklarad. Detaljplaneprogrammet är klart och stämmer med våra ambitioner, kommenterar Sören Niklasson.

Därför har han svårt att förstå de kommande turerna i kommunens hantering.

Avtalets andra etapp gäller att ta fram en detaljplan. Det uppdraget ger kommunfullmäktige till dåvarande bygg- och miljönämnden i oktober 2009. Efter tre år, i september 2012, har byggherrarna tröttnat på att kommunen inte verkar vilja uppfylla gällande avtal och låter sina jurister översända en skrivelse till kommunstyrelsen med anmodan om att fullfölja tecknade avtal.

Under 2013 beslutar både kommunstyrelsen och bygg- och miljönämnden på nytt att en detaljplan för kvarteret ska upprättas. I juni 2014 vinner båda besluten laga kraft sedan förvaltningsrätten i Linköping avslagit ett överklagande av Socialdemokraterna.

Vid det laget har det gått tio år sedan byggprojektet först presenterades.

– På något sätt finns det brist på demokrati när inte kommunledningen gör det kommunstyrelsen, fullmäktige och bygg- och miljönämnden beslutat. Det är inte fel på kommunens officiella beslut, men de genomförs inte, säger Sören Niklasson.

Enligt Niklasson skulle en ny detaljplan för siloområdet även kunna medge bostadsbyggande utöver bolagens ambitioner.

– Jag förstår inte hurkommunen kan visa sådant ointresse för något som kan ge över100 bostäder. Trots strulet har vi för vår del fortfarande cirka 25 personer som är intresserade av att köpa lägenhet hos oss, säger han.

Silo-byggherrarna vill senast den 14 december få svar på sitt ekonomiska krav.

Fotnot. Den tredje etappen i avtalet reglerar hur marken ska förberedas för bostadsbyggande.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om