"Jag hade en dröm redan för 25 år sedan att vara min egen på heltid och skapa mitt eget märke", säger Karin Svensson.
– Jag hade en dröm redan för 25 år sedan att vara min egen på heltid och skapa mitt eget märke. Men det är en tuff bransch att slå sig fram i, säger Karin som studerat på Textillinjen vid Vadstena folkhögskola.
Som ung sydde hon bal- och bröllopsklänningar men det visade sig att drömmen om eget skulle få vänta. Istället utbildade Karin sig till socionom, födde tre söner och kom att jobba inom socialförvaltningen i tio år.
För cirka två år sedan, när Karin och maken Magnus flyttade till Vadstena från Kisa, hade hon börjat fundera över att byta yrke. Hon tog beslutet att ta tjänstledigt på halvtid för att försöka bygga upp en verksamhet inom sömnad och fick kontakt med Nyföretagarcentrum.
Vad gav de dig?
– Råg i ryggen att våga slänga mig ut.
Hon sade upp sig från sin fasta tjänst.
– Det är den dyraste födelsedagspresent jag fått, säger Karin som förra sommaren fyllde 50 år.
Att starta eget, utan fast inkomst med en annalkande pandemi var inte lätt. Hon har inte kunnat besöka några mässor och all marknadsföring sker digitalt.
– Det svåraste är att nå ut.
Men så kom frågan från en diakon om inte Karin kunde sy upp en klänning med krage. Det var början på en inriktning som i dag är dominerande. Trots att hon bor i en prostgård, är gift med en präst, slog det henne inte att personal inom kyrkan skulle kunna vara en kundgrupp.
Karin Svensson syr i trikå, ett material som hon tycker är roligt att jobba med och som många tycker är skönt att bära.
Sedan dess har hon designat flera olika klänningsmodeller för diakoner och präster. Hon har även levererat tre färgglada och prickiga klänningar, till präster i landet.
– Det var lite roligt.
Men Karin poängterar att det är tjänsteklänningar som används i det vardagliga arbetet, inte i samband med ceremonier.
Även basplagg, som prästtröjor, tar form i hennes nya symaskiner.
– Jag har köpt tre stycken, de från 1995 hade gjort sitt.
Karin berättar att hon jobbar i trikå, ett material som är roligt att sy i och som många tycker är skönt att bära. Just bekvämligheten, upplever hon, är många ute efter.
– Förr i tiden var det väldigt strikt med den stärkta kragen för prästerna.
Karin Svensson syr kragar av trikå, som är bekvämare än de traditionella stärkta kragarna.
Karin har även utvecklat andra detaljer på plaggen. Istället för att ha en dragkedja i nacken sätter hon dit knappar.
Nu har hon även börjat samarbeta med Pilgrimscentrum i Vadstena som beställt medeltidskläder. Nästa steg i företaget är att börja sy kläder till manliga präster.
Är det inte en svår balans att veta hur mycket man får "hitta på" själv, var gränsen går?
– Jag bollar mycket med min man. Jag har mina egna år inom kyrkan och ett eget tänk. Jag skulle inte vilja möta en präst i jätteutmanande klädsel.
I början, medger hon, fanns en liten rädsla för att jobbet skulle bli tråkigt, att sy likadana kläder flera gånger.
– Det är det inte. Det finns en vila i det.
Karin Svensson syr i trikå, ett material som hon tycker är roligt att jobba med och som många tycker är skönt att bära.
Samtidigt ser Karin möjligheter att utveckla plagg också till annan personal inom kyrkan, allt från skjortor och tröjor till ytterkläder. Hon upplever även att stift är olika traditionstyngda när det kommer till klädsel.
Sedan är olika titlar förknippade med vissa färger. Diakoner bär kläder i grönt, men här försöker Karin att jobba med olika nyanser, inte bara en grön färg.
Kläder till präster går däremot oftast i svart, grått eller blått. Aldrig lila, det får bara biskopar bära, som Martin Modéus i Linköpings stift.
– Skulle han höra av sig och vilja ha en lila tröja tar jag hem tyg till honom, säger Karin Svensson.