– Risken är att det man får fram gör att man undviker att anställa en person som kanske egentligen är helt rätt för jobbet, säger Susanne Linde, HR-chef om varför de inte gör sökningar på Internet på personer som söker jobb hos kommunen.
Vadstena kommun avslutade en chefs anställning innan personen ens börjat. En enkel sökning på Internet ger uppgifter om att personen har en bedrägeridom där brottet riktats mot en annan kommun. Om det var det som kommunen fick veta och som var orsaken till beslutet vill HR-chef Susanne Linde inte säga. Men frågan är hur kommunen kollar de som söker jobb.
Vad får ni kolla?
– Det här handlar om en avvägning av den personliga integriteten och arbetsgivarens behov av information, säger Linde och fortsätter:
– Man ska aldrig kontrollera Facebook och Instagram för det anses vara personlig och privat information. Det finns inget lagförbud men det anses inte vara korrekt. Däremot är LinkedIn mer relevant då det anses vara kopplat till yrkeslivet.
Linde menar att även om det inte finns förbud att göra en googlesökning så gör man inte det.
–Vi har bedömt, så här långt, att det ska räcka med att ta referenser och kontrollera att CV:t förefaller stämma, detta i enlighet med vår gällande rutin.
Varför gör ni inte sökningar?
– Det är det som är den svåra avvägningen. Om man börjar googla kan man få se saker som man som arbetsgivare inte vill se, exempelvis. Vad gör man om man hittar något som gör att vi ändrar vår uppfattning om en person som kanske framställt sig själv och med referenser på ett utmärkt sätt? Vad ska man då bortse från och när? Det är svåra ställningstaganden. Därför har vi, så här långt, valt att inte söka information via Internet.
Kommunen har rutiner för rekrytering och vilken typ av referenser som ska tas. Samtidigt säger Linde att rekrytering är svårt och att anställande chefer inte har någon större erfarenhet av att rekrytera. Om en rekrytering blir fel uppstår självklart frågan vad som hade kunnat göras annorlunda.
– Det klart att man påverkas när en rekrytering blir fel och att vi alltid ska lära oss av det.
Skulle enkelheten att söka information kunna minska risken för felrekrytering?
– Ja, det klart att det kan göra det. Risken är att det man får fram gör att man undviker att anställa en person som kanske egentligen är helt rätt för jobbet.
– Det händer att vi har sökande som berättar att "jag har den här domen på mig". Ska vi säga stopp då eller ska vi säga att den personen sonat sitt brott. Avvägningar är svåra att göra i dessa fall och kan leda till att vi tappar kompetens.
Linde pekar också på var information finns.
– För mig är det självklart att finns det en dom på en person så är det en källa som jag kan lita på. Men skulle man söka på Flashback och hitta något där, vilket man absolut inte bör göra, så går aldrig korrektheten att verifiera. Men för alla är inte gränsdragningen så enkel.
Vadstena kommun har ett pågående arbete kring rutiner och policys när det gäller rekrytering bland annat. Men att Googlesökningar kommer bli en rutin är inte troligt.
Regeringen har tillsatt en utredning kring bakgrundskontroller efter att Södertälje kommun JO-anmäldes för kontroller av både anställda och vid nyrekrytering. Vilket JO, justitieombudsmannen, ansåg var olagligt.
I utredningen föreslås, bland annat, att den som söker jobb med barn, äldre och personer med funktionsnedsättning ska kunna kontrolleras mot polisens belastningsregister för vissa brott. Samt att arbetsgivaren får hämta information ur misstankeregistret om åtal väckts.
För anställning i skola och barnomsorg finns redan lagkrav om utdrag ur belastningsregistret.
– Och det tullar vi inte på. Sedan har vi rätt att fråga om någon vill lämna ett utdrag, vid andra typer av jobb, men vi kan inte kräva det, säger Linde.
Hon tror att framtidens rekrytering behöver utvecklas och liksom i andra kommuner väntar hon på vad regeringens utredning ska leda till