"Det är en process hela tiden. För att veta vad vi ska göra nästa lektion behöver jag veta vad eleven lärde sig den här lektionen. Då dokumenterar jag det för min egen skull och då vet jag hur vi ska gå vidare", säger Lisa Wall Johansson om sina dokumentationer.
Det är lugnt och stilla i korridorerna på Petrus Magni skola. Inga elever syns till vid skåpraderna när Lisa Wall Johansson, Heidi Segrell och Ann-Sofie Davidsson visar vägen in i skolbiblioteket. De tre lärarna tillika arbetslagsledarna har tagit en paus från den årliga volleyboll-turneringen för att samtala om skolans dokumentationsarbete.
– Generellt kan man som lärare känna att det är viktigt att den arbetsuppgift som vi gör kommer eleverna till godo. Den typen av återkoppling eller dokumentation som jag gör vill jag ska hjälpa mina elever att nå längre, säger Lisa Wall Johansson, som undervisar i SO-ämnen.
Ann-Sofie Davidsson, som undervisar i NO-ämnen och matematik, nickar. Efter att ha fått information om de utökade dokumentationskraven i Motala säger hon:
– Jag tror att det är lärarna själva, i Motala, som vet bäst hur deras elever vill ha och behöver sin återkoppling. Känner de att det här inte gör någon nytta, då tycker jag att man måste lyssna på dem. Generellt ska man minska dokumentationen, för att lärarna ska kunna göra ett bra före- och efterarbete och ha bra lektioner. Det är där eleverna lär sig, inte av att lärarna sitter och dokumenterar mycket av tiden.
Mitterminskonferensen som Vadstenalärarna har i mitten av varje termin syftar till att fånga upp elever som behöver mer stöd.
I Vadstena har lärarna mycket flexibilitet och frihet kring sin dokumentation. Hur ofta och när man bör bedöma beror på i vilket ämne som man undervisar i. Det är däremot viktigt att säkerställa att det finns aktuell bedömning om en annan lärare skulle ta över undervisningen.
Mitt i terminen genomför Vadstenas lärare något som de kallar för "mitterminskonferens". Den och betygssättningen i slutet av varje termin är de enda dokumentationsformerna som ser likadana ut för samtliga lärare.
Vid mitterminskonferensen skapas en Excel-fil där lärarna fyller i rött, gult eller grönt för varje elev och ämne, baserat på hur de ligger till kunskaps- och betygsmässigt. Färgmarkeringarna är övergripande för varje ämne och går inte in på varje betygskriterium, som de numera gör i Motala.
Vårdnadshavare informeras enbart om eleven i fråga inte uppnår målen för ämnena. I övrigt är "mitterminskonferensen" intern.
– Det handlar om att fånga upp, göra rätt anpassningar och sätta in resurser på rätt elever. Då checkar vi av i det systemet så att vi inte tappar bort någon som behöver mer stöd, förklarar Lisa Wall Johansson.
Heidi Segrell undervisar i svenska och tyska och har varit lärare på Petrus Magni skola sedan 1987.
De tre Vadstenalärarna framhåller vikten av att kunna anpassa sina dokumentationer efter eleverna. Vissa vill ha sin återkoppling skriftligt, vissa vill ha den muntligt efter en avslutad uppgift och vissa vill ha feedback löpande under en uppgifts gång.
– Det är väl också därför det är ganska skönt att vi kan göra olika och att vi inte har så att alla måste göra på samma sätt, utan att vi kan leta efter vägar för att nå fram till alla elever på bästa sätt, säger Lisa Wall Johansson.
Heidi Segrell, svensk- och tysklärare, framhåller att valet av återkoppling och dokumentation beror på var i en process som man befinner sig.
– Säg att vi skriver noveller i svenskan, då är jag inne och läser under hela tiden som eleverna skriver och ger förslag på förbättringar. Där blir feedbacken under arbetet och eleverna ändrar allteftersom.
Hur man dokumenterar en elevs kunskaper beror i mångt och mycket på vad eleven själv önskar. Vissa vill att det ska ske muntligt, vissa vill få sina omdömen i skrift efter en avslutad uppgift. Däremot dokumenterar lärarna löpande hela tiden, för sin egen och andra lärares skull.
Ann-Sofie Davidsson nickar, fyller i:
– Om vi har en laboration får de nästan aldrig omdömen genom skriftliga kommentarer, utan då går jag runt och ger feedback under tiden. Gör de en skriftlig laborationsrapport får de oftast omdömet eller feedbacken skriftligt.
Lisa Wall Johansson menar att det viktigaste är att man når fram till eleven, inte hur man dokumenterar eller samtalar med dem.
– Når vi fram fortsätter vi så, gör vi inte det letar vi efter en ny väg att återkoppla på. Det är svårt att ha ett system som passar alla, säger hon.
"Den typen av återkoppling eller dokumentation som jag gör vill jag ska hjälpa mina elever att nå längre", säger Lisa Wall Johansson, som undervisar i SO-ämnen.
Hur mycket tid lägger ni på att dokumentera under en termin?
– Jag dokumenterar hela tiden. Det är ett sätt för mig att veta var mina elever är någonstans i sin utveckling. Jag är övertygad om att lärarna i Motala gör det också, säger Hedi Segrell.
Det gör nog alla lärare, tror Ann-Sofie Davidsson.
– Det måste man göra som lärare, för att ha koll och för att kunna sätta ett betyg sedan, säger hon.
Att säga hur mycket tid som läggs på dokumentation går därför inte, enligt de tre Vadstenalärarna.
– Men det är nog lite mer flexibelt hos oss, känns det som, när du berättar hur det är i Motala, fastslår Lisa Wall Johansson.