1 Hur länge har du varit aktiv inom Svenska kyrkan?
– Sedan övre tonåren, strax efter konfirmationen. Jag firar 30 år som kyrkoherde i år.
2 Vad är roligast med ditt jobb?
– Att få vara med människor så nära genom hela livet. Och att få följa människor genom glädje och sorg. Man får se en så realistisk bild av livet.
3 Vad är svårast med ditt jobb?
– Svårförstått lidande i mänskligt liv, till exempel tidig död. Sen önskar jag att jag hade mer tid.
4 Hur ser du på framtiden för Svenska kyrkan?
– Framtiden är ljus, trots att Svenska kyrkan står inför ekonomiska svårigheter. Mindre kyrkor kommer kanske inte kunna hållas öppna, men Svenska kyrkan handlar ju inte om byggnader.
5 Var känner du dig mest som hemma?
– Vilken svår fråga! Det är nog hemma faktiskt. När jag kommer hem från en dag på jobbet och kan sjunka ner i en fåtölj eller i soffan. I vilan känner jag mig som hemma.
6 Vilken är din favoritpsalm?
– 769. "Gud i dina händer" heter den. Den handlar om att man får vila ut och gråta i Guds händer.
7 Vilken är din favoritkyrka?
– Jag har ingen favorit. Alla kyrkor har sin egen karaktär. Vadstena klosterkyrka är storslagen medan de mindre medeltida kyrkorna är speciella på sina egna sätt.
8 Vad känner du för det som händer i Syrien och andra delar av världen?
– Jag är mest bekymrad över att religionerna används av maktgalna människor. Jag tycker inte att det handlar om religion över huvud taget, det handlar om att använda religion för att få makt. Det är en skam och hädelse.
9 Finns det någon lösning på alla konflikter?
– Jag har full tillit till att konflikterna kommer att lösas. Jag hoppas att människor som har makt snart kommer till goda insikter för att mildra lidandet. Och att goda krafter ställer sig upp tillsammans mot våldet.
10 Arbetar ni interreligiöst i Vadstena?
– Inte aktivt just nu, men dialogen pågår dagligen. Vi har ju ingen moské eller synagoga här men vi möter människor med andra religioner, till exempel judar och muslimer. Det är viktigt att vi möter varandra med respekt. Jag möter även en del sökare, människor som är osäkra på vilken tro de tillhör. Dessa möter jag med erfarenhet som kristen, präst och människa. Jag talar aldrig om för andra vilken väg de ska gå, men jag berättar om den vägen jag har valt.