Hon trivs på banken: "En glädje att gå hit"

Kanske har du suttit på hennes kontor och samtalat om bankärenden? Vi har träffat Carina Ingesson, en av de anställda på Vadstena Sparbank.

Carina Ingesson välkomnar in i sitt kontor på Vadstena Sparbank. "Jag vill sprida glädje", säger Ingesson.

Carina Ingesson välkomnar in i sitt kontor på Vadstena Sparbank. "Jag vill sprida glädje", säger Ingesson.

Foto: David Wickström

Vadstena2024-06-22 06:00

Nyheten i korthet

  • Carina Ingesson, som arbetat på Vadstena Sparbank sedan 1988, firar i år sin 58-årsdag och beskriver det som en glädje att gå till jobbet på banken.
  • Ingesson, som pendlar från bostadsorten Motala till Vadstena för sitt arbete, ser personalstyrkan på banken som sin andra familj och hennes plan är att jobba tills hon når den ålder då bankens anställda kan gå i pension, 63 år.
  • Cykling har varit ett intresse för Carina Ingesson som har sex Vätternrundor på sin meritlista. Fritiden ägnar hon idag bland annat åt att hålla sig i form med promenader och att träffa sönerna.

Igenkändisen

Sedan 1988 har hon varit banken trogen. Carina firar i år sin 58-årsdag och hennes bostadsort är Motala.

– Men jag är född och uppvuxen i Vadstena. Jag flyttade härifrån när jag var 23-24, men jag bytte adress när jag var 25. 

Hon pendlar alltså till Vadstena.

– Jag väntar på att cykelbanan ska byggas så jag får cykla lite.

Familjen består av maken och två vuxna söner.

Efter studenten började Carina direkt att arbeta inom vården.

– Långvården som det hette. Min mamma är gammal sjuksköterska, så det här omhändertagandet har alltid funnits med hos mig. 

Drygt ett halvår blev det där, sen jobbade hon på Electrolux i Motala som kylskåpsmontör. Därefter kom hon in i sin nuvarande bransch.

Hon jobbade nämligen i växeln och sen i kassan på en bank i Motala. Efter ett år på den banken fick hon ett vikariat som kassörska på Vadstena Sparbank. Där arbetade hennes moster i 45 år och mostern hade berättat för Carinas mamma att det fanns ett vikariat.

– "Tror du Carina skulle vilja?"  "Ja, det vill hon", sa mamma. 

Även om Carinas yrkesbakgrund var blandad innan hon kom till bankerna fanns intresset för området långt innan dess. När hennes pappa satt och fyllde i deklarationspapper var hon snabbt framme och snodde åt sig gamla deklarationer. Sen skrev hon i siffror på alla rutor.

Och jodå, hon var intresserad av matematik i skolan.

– Och jag försökte mig på att läsa Matte 3 men när det kom till sån där sannolikhetslära och grejer, det förstod jag inte, varken då eller nu.

Det hon framförallt intresserade sig för var dock språk, ett intresse hon alltid har haft. Hade det inte blivit bank för Carina så hade det nog blivit vård tror hon. Det är en omvårdnad med kunder också påpekar hon.

– Service och vara bland folk, alltså ta hand om folk, ligger mig varmt om hjärtat.

Hon är privatrådgivare och jobbar bland annat med lån och bolån.

– Träffar par som köper hus, exemplifierar hon.

Spara och placera och pensioner arbetar hon också med. Vid sjukdomar kan hon hoppa in i kassorna och växeln.

Personalstyrkan på banken ser hon som en andra familj.

– Jag skulle ju inte ha kunnat vara här i 36 år om jag inte hade trivts.

Det är en trygghet att veta att man har gänget bakom sig, menar hon. Sammanhållningen är så stark att de umgås även privat tillsammans med sina respektive. Att Carina har en mycket positiv inställning till sitt jobb och arbetsplats råder det ingen tvekan om.

– Det är en glädje att gå hit.

Vad gäller yrkesframtiden berättar hon att de anställda har en förmån att kunna gå i pension vid 63 års ålder.

– Och det tänker jag nog göra.

Hon har aldrig haft några drömmar om att stiga i graderna i yrket. Dock har hon utbildat sig inom jobbet under åren. Och överhuvudtaget säger hon att det nästan inte finns en dag på jobbet när hon inte har lärt sig något nytt.

På fritiden har cykling varit ett intresse och hon har bland annat sex Vätternrundor på meritlistan. Idag handlar fritiden om att hålla sig i form, det blir promenader. Carina och maken har en båt och det blir också att tillbringa tid i trädgården.

När hon får frågan om hon har okända sidor som ingen känner till konstaterar hon att alla, eller åtminstone kollegorna, nog vet allt om henne. Hon berättar dock att hon alltid sjunger utan hon tänker på det.

– Skulle någon fråga "vad är typiskt för Carina?". "Ja, hon sjunger alltid, hon är väldigt glad jämt". 

Carina fastslår:

– Jag vill sprida glädje!

Fyra slumpmässiga frågor

Hur bearbetar du nervositet?

– Nervositet är så pass mycket. Inför ett kundmöte kan det vara så att har du aldrig träffat kunden, det är ju inte något slags nervositet på ett sätt, men ändå vill man ju kunna göra ett bra jobb.

Det är lättare att träffa och prata med folk man aldrig har träffat förut tycker hon.

– Däremot om jag skulle ställa mig upp inför mina kollegor så är det värre. 

Vad gäller nervositet säger hon att "ta ett djupt andetag och bara kör".

– Gör jag bort mig så gör jag bort mig, resonerar hon också.

Vad är egentligen meningen med livet?

– Att må bra, att få andra att må bra.

– Och ha kul, tillägger hon.

Vad önskar du dig mest av allt just nu?

– Att man får fortsätta må bra. Att min man mår bra, att mina söner mår bra. Att familjen runtomkring mår bra.

Vad gör dig riktigt arg?

– Orättvisa. Självupptagna människor som tar åt sig äran för nånting som nån annan har gjort eller sagt. 

Hon tycker också att det är onödigt att hålla på och tjafsa om någonting.

– Samtidigt som jag tror nog att jag är ganska konflikträdd själv.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!