På frågan om vad han vill åstadkomma som kyrkoherde svarar han att som kyrkoherde kan man inte åstadkomma så mycket själv. Man är beroende av medarbetare, förtroendevalda och av alla engagerade personer som finns.

– Och de är många i Vadstena vet jag. Men tillsammans med dem vill jag vara med och fortsätta bygga Kristi kyrka i Vadstena pastorat. Och skapa en möjlighet för de som redan är inom kyrkan att vara kvar och för dem som inte ännu är det att känna sig välkomna.

Han arbetar nu som kyrkoherde i Gästrikekustens pastorat. Familjen består av maken Martin som är organist.

Daniel Andrén har varit präst sedan 2015, innan dess var han kantor. Han har en kyrklig bakgrund sedan barnsben. 

– Och kom till Sverige 1992 från forna Jugoslavien när kriget kom dit. 

Nu väntar alltså jobbet som ny kyrkoherde i Vadstena.

– Det känns jätteroligt! Det är spännande, det är roligt, det är förväntansfullt och lite nervöst, säger han och skrattar.

I december börjar han. Det blir en rejäl flytt, från Gävle till Vadstena. Han konstaterar dock att han kommer från Småland där hans föräldrar bor kvar och han har ingen koppling till Gävle förutom att han har jobbat där i ganska många år och bott där i 20 år.

– Så visst blir det en förändring. Men söderöver är ju ganska hemma känns det som.

Att han valde tjänsten i Vadstena har sin grund i hans ungdom.

– Jag har alltid varit intresserad av historia och som ung tonåring läste jag hemskt mycket historia. Och då kommer man inte förbi Vadstena. Jag minns att jag dagdrömde, "ja tänk om man skulle vara präst i Vadstena nån gång i livet", berättar han med ett skratt. 

– Men det är ju bara pojkdrömmar. Sen så blev det här tillfället helt enkelt och jag tänkte "jamen jag testar och ser vad som händer".

Daniel Andrén har besökt Vadstena vid några tillfällen tidigare.

– Det är inte helt okänt ställe för mig så jag vet vart jag flyttar.

Andrén har fått ett tydligt mycket positivt intryck av Vadstena:

– Det är helt fantastiskt vackert! Det är en makalös miljö och det ligger så väldigt fint vid sjön. 

Han framhåller Vadstenas gamla byggnader, bland annat klosterkyrkan.

– Men sen också landsbygden runtomkring, det som är Dals församling med fina medeltida kyrkor och sin historia. Det är en makalös trakt.

Hans närmaste förhoppning inför Vadstenajobbet är:

– Att flytten ska gå bra, jag får lite panik över att allt ska packas. 

Förhoppningarna är annars att det ska bli bra helt enkelt.

– Både för församlingen och pastoratet men också för mig. Jag känner inte så många så förhoppningen är också att få lära känna lite folk.