FörelÀsningsföreningens jubileumsskrift har nummer 63 i Föreningen Gamla Vadstenas smÄskriftserie.
Per Rydberg har varit redaktör för skriften och samlat in mycket av materialet. PÄ Landsarkivet har en hel del kunnat hittas.
â Fram till andra vĂ€rldskriget finns mycket bra material, sĂ€ger han.
Till dess fick föreningen statsbidrag och dokumentationen var noggrann. NÀr man inte lÀngre fick bidrag blev det lite si och sÄ med redovisningen.
â Men dĂ„ var det ju sĂ„ lyckligt att det gick att koppla pĂ„ med folk som var med dĂ„, sĂ€ger han.
SÄ skriftens första del bygger pÄ arkivmaterial, medan den andra delen huvudsakligen innehÄller nedtecknade minnen.
Hösten 1898 bildades förelÀsningsföreningen vars syfte var att vara "till gagn för den kroppsarbetande klassen och dess yngre medlemmar". Inledningsvis fanns förelÀsningar med namnen "Spriten och dess inflytande pÄ kroppen", "Huruvida vi skola klÀda oss" och "Renlighet som hÀlsomedel".
Entréavgiften var lÄg för att alla skulle ha rÄd att gÄ pÄ förelÀsningar.
â FörelĂ€sningsföreningen försökte locka folk sĂ„ det var alltid först en förelĂ€sning och sedan underhĂ„llning, sĂ€ger han.
UnderhÄllning, musik och filmvisning stod pÄ programmet under föreningens tidiga Är, men successivt har det blivit mer fokus pÄ förelÀsningar.
â SjĂ€lva namnet talar för att det Ă€r en bildningsresa i ord, sĂ€ger Ingegerd LindarĂ€ng som varit med i föreningen i 40 Ă„r och varit ordförande i 29 av dessa.
LÀnge var reseskildringar populÀra förelÀsningar. Vadstenaborna levde ett liv dÀr fÄ kom ivÀg sÀrskilt lÄngt hemifrÄn.
Genom föreningens alla Är har en mÀngd olika förelÀsare haft föredrag. En del lÄngvÀga, men mÄnga förelÀsare har ocksÄ kommit frÄn nÀromrÄdet. Lars Föllich, Herman Lindqvist och Ingemar Lind Àr de förelÀsare som varit med flest gÄnger.
NÀr det gÀller besökare har det genom Ären frÀmst varit kvinnor som kommit och lyssnat.
â Fast nĂ€r Bosse Bildoktorn var hĂ€r var det 99 procent mĂ€n, sĂ€ger Ingegerd.
Att visa bilder i samband med förelÀsningar blev tidigt populÀrt och dÀr har föreningen varit en del i den teknologiska utvecklingen.
Verksamheten gjorde 1899 ett sÄ pass stort överskott att en Laterna magica köptes in. DÀrefter har overhead-apparater och diabildsprojektorer passerat fram till dagens bildvisningar med hjÀlp av datorer.