Så mycket högre meritvärden har flickorna

I hela landet är det stor skillnad mellan pojkar och flickor i årskurs nio när man tittar på deras meritvärden och i Vadstena skiljer det än mer. På Petrus Magni skola jobbar man för att ändra på det.

Det var pojkarna som inte var medvetna om att det var så här, säger Suzanne Stråkander Rockler, rektor på skolan.

Det var pojkarna som inte var medvetna om att det var så här, säger Suzanne Stråkander Rockler, rektor på skolan.

Foto: Katarina Hydén

Vadstena kommun2020-03-27 16:00

I Vadstena har flickorna väldigt höga meritvärden medan pojkarna ligger på rikssnittet. Skillnaden var ungefär 55 poäng mellan tjejerna och killarna på Petrus Magni skola vid senaste mätningen för läsåret 2018/2019.

– Självklart finns det pojkar som presterar bra i skolan, men vi vill att pojkar som grupp ska prestera bättre, säger bildningschef Johan Wernström.

För att analysera vad skillnaden beror på och vad man kan göra för att komma åt problemet började de med att samla eleverna i aulan i höstas. Där berättade de hur det ser ut och hur stor skillnaden är.

– Det gick ett sus genom aulan. Det var pojkarna som inte var medvetna om att det var så här, säger Suzanne Stråkander Rockler, rektor på skolan.

För att komma åt problemet har man tittat på vad som kan ligga bakom skillnaderna. Att det är olika förväntningar, i samhället och hemifrån, på pojkar och flickor ser man som en anledning. Flickor förväntas sköta sig och vara duktiga, medan förväntningarna på pojkar generellt är annorlunda. Här kan det handla om att det är bra om de klarar godkänt och inte skolkar.

Pojkar väljer i högre grad gymnasieprogram med yrkesinriktning medan flickor väljer teoretiska utbildningar. Det kan innebära att pojkarna specialiserar sig på få ämnen samtidigt som flickorna tänker mer generellt och presterar i många fler ämnen.

Flickor har också oftast lättare att hantera skolans krav och vad som behövs för att klara skolan.

– Tjejerna utvecklar tidigt förmågor som gynnar studierna, säger Suzanne Stråkander Rockler.

Det som verkar påverka allra mest är om det är en pluggkultur eller inte. Sociala förväntningar, normer, ideal och status spelar roll.

– Om det är coolt att plugga eller inte plugga, säger Johan Wernström.

För att jobba vidare med det här startade man på Petrus Magni i höstas ett skolmiljöprojekt. Syftet är att förbättra elevernas studiero och att eleverna ska ta större ansvar för sitt lärande. Ökad trygghet är i också ett syfte med projektet. Det handlar inte om att skolan är en otrygg plats utan om vikten av bra relatoner mellan elever och lärare. 

Att gynna en pluggkultur främjar allas lärande. Diskussioner om studieteknik och att identifiera orsaker till antipluggkultur är några saker man jobbar med. Orsakerna till att det ser ut som det gör är ofta sammanflätade.

Karta: Petrus Magni skola
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!