Till vardags är han elevassistent på Platengymnasiet och det har han varit nu i tio år. I grunden är Peter Edlund musikpedagog. Bor i Vadstena med sin familj. Musikantgenen ser han komma ifrån sin farfar.
– Östgöta-Lasse kallades han och åkte runt i svenskbygderna i USA och underhöll med bondkomik. Där han blev kvar i nio år innan han åkte hem. Det ligger ju kvar det där, för min far Kenneth Edlund är Taubetolkare och spelar dragspel. Han har det i sig och jag har fått en släng av det också. Man är liksom driven av att få underhålla. Jag mår väldigt bra av att få stå på scen.
Du började väldigt tidigt - som scout?
– Ja just det. Jag fick hålla i lägerbålen och märkte att det här är något som jag ska hålla på med. Så då gjorde jag det och började lära mig spela gitarr. Sedan började jag strax innan 30-års åldern att vara ute och spela, berättar Peter som då bildade duon Peter & Ebbe i 12 år.
– Sedan ebbade det ut av olika anledningar och jag spelade själv i ett par år för att 2006 träffa Anders (Gårdstrand) och vi började spela tillsammans.
Den konstellationen spelar året runt, inte bara till jul och julgransplundringar. Totalt brukar det bli ungefär 40 - 45 spelningar varje år. Till jul sätter dessa spelningar igång med att man uppträder på Mjölby Stadshotell vid ett antal tillfällen sammanfallande med hotellets julbord.
Vad är ditt förhållande till jullåtar?
– Jag tycker om när det är berättande text. Ett exempel är Knalle juls vals av Evert Taube. Att man då gör ett litet skådespel och gester till låten. Att vi bevarar alla gamla låter som funnits på julgransplundringar. För den företeelsen blir det allt färre av. Vi åker faktiskt ut på en fyra, fem stycken under januari.
Är det några andra jullåtar som du omedelbart tänker på?
– Vi kör ju ett potpurri med olika låtar. Men jag kan ju nämna Två små röda luvor och som sagt, Knalle juls vals, Mer jul (Adolphson & Falk) och Nu är det jul i stôga (Gunde Johansson).
Jul är också mat - någon favorit där?
– Folk brukar undra det, om vi orkar äta så mycket julbord när vi till exempel spelar i Mjölby. Men jag är lika entusiastisk varje år inför julbordet. Det är varje gång som första gången. Det är ju så gott - men man behöver ju inte äta samma varje gång. Kräftströmming är en favorit. Julen är verkligen favorithögtiden och jag tycker det är trevligt med alla tomtar, alla ljus och så.
Vad måste annars finnas på julbordet?
– Bruna bönor. Ett julbord utan bruna bönor är inget riktigt julbord. Det kanske inte är många som tycker så. Min mor gör väldigt goda med grädde och sirap i.
Blir det inte kallt många gånger att stå och spela utomhus på vintern?
– Jo, det blir kallt om fingrarna så vi har köpt såna här jägarhandskar, torgvantar.
Peter spelar gitarr och Anders handskas med basen. Bakgrunder finns sedan inspelade för hela orkesterupplevelsen.
Tröttnar du aldrig på det här?
– Jag brukar säga, liksom med julmaten, att jag är som en guldfisk. År efter år men jag längtar efter att spela. Man ser glädjen hos publiken som dansar och står och lyssnar. Sedan låter det väldigt bra. Det tycker vi är viktigt då de som kommer är kräsna. Vi tycker helt enkelt att det är så kul och det är just detta som är drivkraften. Vi mår ju så bra på scen.
Vad säger din familj som knappt ser dig under december?
– De är vana och de tycker att de får hem en väldigt glad och munter pappa under den månaden.