De senaste dagarna har Erdogan i olika sammanhang uttalat att Turkiet Àr en sjÀlvklar del av Europa och att han ser sitt land bygga en framtid tillsammans med EU. Kontrasten Àr stor mot de ofta tuffa ord han riktat mot unionen tidigare.
ââAlla Ă€r nog försiktiga med att dra för stora vĂ€xlar av enstaka uttalanden. Turkiet har agerat sĂ„ aggressivt och retoriken frĂ„n Erdogan och andra ledande politiker har varit sĂ„ vĂ„ldsamt kritisk under sĂ„ lĂ„ng tid att det nog krĂ€vs ganska mycket för att man ska ta honom pĂ„ orden, sĂ€ger Paul T Levin, som leder institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.
"VÀndning inför Biden"
Levin ser flera möjliga anledningar till Erdogans utspel. En Àr att det har skett inrikespolitiska omvÀlvningar dÀr en mer aggressiv regeringsfalang har satts Ät sidan. En annan Àr att Turkiets ekonomi Àr i fritt fall och att relationerna till landets största handelspartner, EU, behöver smörjas.
ââEn annan Ă€r att han inte lĂ€ngre kommer att ha Donald Trump som ett slags livlina. Joe Biden har under sin kampanj och Ă€ven tidigare varit mycket hĂ„rdare mot Turkiet och till och med beskrivits som kurdernas bĂ€sta vĂ€n. Han har sagt att han kommer att trycka pĂ„ demokrati och sĂ„dana frĂ„gor, sĂ€ger Levin, som noterar att opinionen om Turkiet har svĂ€ngt i det officiella USA i stort.
ââDet skulle kunna ses som ett slags vĂ€ndning inför en kommande Biden-administration, att Erdogan inser att han inte bara kan agera hur som helst lĂ€ngre.
"Oskiljaktig del"
Turkens flörtande Àr dock inte reservationslöst. Turkiet Àr en "oskiljaktig del av Europa", sade Erdogan i ett tal inför sina partikamrater pÄ söndagen, men fortsatte:
ââDet betyder inte att vi kommer att böja oss inför öppna attacker mot vĂ„rt land och nation, förtĂ€ckta orĂ€ttvisor och dubbla mĂ„ttstockar.
Tajmingen Àr pÄ vissa sÀtt desto mer ovÀntad. För bara en vecka sedan stod Erdogan i turkstödda Nordcypern och lobbade för en kontroversiell tvÄstatslösning pÄ ön.
De senaste mÄnaderna har vapenskramlet ekat i östra Medelhavet dÄ Turkiet prospekterat för gasutvinning i omtvistade vatten.
NÀr EU:s ledare hÄller toppmöte i mitten av december kommer Turkiet att ligga högst pÄ dagordningen. Det har talats om nya sanktioner och unionens utrikeschef Josep Borrell sade tidigare i veckan att Ankara bara fjÀrmar sig allt lÀngre frÄn Europa och att relationen stÄr inför en avgörande brytpunkt.
Tysklands utrikesminister Heiko Maas har antytt att tÄlamodet tryter och Frankrikes dito, Jean-Yves Le Drian, krÀver att Erdogan lÀgger handling till sina vackra ord.
Erdogan sade i sitt partianförande att han inte ser nÄgra problem "med andra lÀnder eller institutioner som inte kan lösas med politik, dialog eller förhandlingar".
Föga troliga ambitioner
PÄ pappret Àr Turkiet kandidat till ett EU-medlemskap, Erdogans maktambitioner och massgripanden av oliktÀnkande till trots. Sedan 2015 har han en överenskommelse med EU om att Turkiet ska hÀrbÀrgera nÀra fyra miljoner flyktingar som var pÄ vÀg vÀsterut.
ââĂverenskommelsen, eller snarare EU:s motvilja att ta emot flyktingar, har inneburit att Erdogan haft ett slags hĂ„llhake pĂ„ EU, sĂ€ger Levin.
TT: Ett turkiskt EU-medlemskap dÄ, pÄ lÀngre sikt?
ââDet Ă€r vĂ€ldigt svĂ„rt att tĂ€nka sig, i alla fall under Erdogans regim. Ăven om ett regimskifte sker sĂ„ tror jag att det skulle vara svĂ„rt för mĂ„nga i EU att vĂ„ga lita pĂ„ att Turkiet gĂ„r i en stabil demokratisk riktning, sĂ€ger Levin, som Ă€ndĂ„ tror att ett medlemskap skulle kunna gynna bĂ„da parter, under rĂ€tt former.
ââMen jag tror inte att det Ă€r sannolikt i nĂ„got slags överskĂ„dlig framtid.