NÀr poliserna stegade fram och sade att han skulle följa med dem till stationen gjorde Malets en olustig upptÀckt.
ââJag sĂ„g att de hade nĂ„gra slags fotografier, men de var inte frĂ„n övervakningskameror, de var bilder frĂ„n min profil pĂ„ sociala medier, sĂ€ger han till Reuters.
Han förstod snabbt att bilderna erhÄllits genom att hans ansikte skannats under tiden han vistats i tunnelbanan.
Georgij Malets var pÄ vÀg till en demonstration till stöd för den fÀngslade oppositionspolitikern Aleksej Navalny, men till sina vÀnners förtvivlan kom han aldrig fram.
Efter fyra timmars polisförhör slÀpptes han utan förklaring, och dÄ var demonstrationen sedan lÀnge över.
SkrÀmmer oppositionella
En anonym kÀlla med insyn i det ryska polisvÀsendet uppger för den statliga ryska nyhetsbyrÄn TASS att tekniken som anvÀnds i tunnelbanan utgÄr frÄn en databas med bilder pÄ de som misstÀnks gÄ pÄ demonstrationer regelbundet.
MÀnniskorÀttsorganisationer som Amnesty har uttryckt en oro för att just ansiktsigenkÀnning i ökande utstrÀckning anvÀnds för att gripa deltagare i demonstrationer och skrÀmma oppositionella till tystnad.
En oro som nu vÀxer.
Nyligen rapporterade nÀmligen ryska medier att myndigheterna i Moskva har allokerat motsvarande nÀra 100 miljoner kronor för att bygga ut nÀtverket av övervakningskameror med ansiktsigenkÀnning i tunnelbanesystemet.
Högupplösta bilder
I nulÀget finns tiotusentals kameror pÄ plats i stadens tunnelbanesystem och enligt den ryska tidningen Kommersant Àr drygt 5 000 av dessa till för ansiktsigenkÀnning.
Och fler ska det bli.
Enligt en offert pÄ regeringens sida för statliga upphandlingar vÀntas nya kameror pÄ över 85 olika tunnelbanestationer.
Utöver möjlighet att kÀnna igen ansikten ska de nya kamerorna med hjÀlp av autofokus Àven kunna ta högupplösta bilder pÄ resenÀrers ansikten.
Ligger i framkant
Carolina Vendil Pallin, forskningsledare pÄ Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), har följt den ryska utvecklingen och berÀttar att tekniken Àr raffinerad.
ââRyssland vill hĂ„lla sig framme pĂ„ AI-omrĂ„det men har ett problem dĂ„ de inte har den mĂ€ngd data frĂ„n sociala medier som finns i lĂ€nder som Kina och USA. DĂ€rför har man i stĂ€llet satsat pĂ„ att fĂ„ fram data inom andra omrĂ„den till exempel röst- och bildigenkĂ€nning, och dĂ€r ligger man lĂ„ngt fram, sĂ€ger hon.
Hon understryker att tekniken i sig inte Àr nÄgot problem.
ââDen springande punkten Ă€r att det mĂ„ste finnas möjlighet att oberoende granska hur sĂ„n hĂ€r data anvĂ€nds. En möjlighet som inte finns i dagens Ryssland.
"Vill skapa ordning"
TT: Hur Àr den allmÀnna instÀllningen till den hÀr typen av teknik?
ââMĂ„nga ser positivt pĂ„ att den finns. SĂ„dan hĂ€r teknik presenteras med motiveringen att man vill skapa ordning och skydda folk frĂ„n brottslingar och terrorister. Lagen som möjliggjorde att myndigheter i dag kan blockera visst internetinnehĂ„ll motiverades frĂ„n början med att man ville stoppa pedofiler, och vem kan invĂ€nda mot det?
TT: Georgij Malets stoppades nĂ€r han var pĂ„ vĂ€g till en demonstration till stöd för Navalnyj â Ă€r det förvĂ„nande tycker du?
ââNej, det skulle jag inte sĂ€ga. Utvecklingen runt Navalnyj har ytterligare accelererat repressionen. Inför parlamentsvalet i september Ă€r den politiska ledningen extra sĂ„rbar och dĂ€rför har man slagit ner hĂ„rt pĂ„ de hĂ€r demonstrationerna.