ââVi mĂ„ste springa in, nĂ€r tĂ„get kommer har vi Ă„tta minuter pĂ„ oss att dela ut allt och sedan hoppa av, sĂ€ger Marcin Grabiec till TT:s utsĂ€nda.
Mackor, vattenflaskor och hygienprodukter som blöjor och vÄtservetter Àr redan uppdelade i vita plastpÄsar. VolontÀrer som Marcin Grabiec hÀmtar dem under ett tÀlt utanför tÄgstationen i Rzeszow, staden cirka tio mil frÄn Ukrainas grÀns som kommit att bli en knutpunkt i Polens massiva flyktingmottagande. Sedan rusar de till perrongerna sÄ fort ett tÄg österifrÄn nÀrmar sig för att dela ut förnödenheter till de som ska fortsÀtta resan.
Flyktingarna som stiger av fÄr hjÀlp av andra volontÀrer en bit bort, inne i stationsbyggnaden.
ââSka jag vara Ă€rlig sĂ„ Ă€r jag positivt överraskad över polackerna, sĂ€ger Marcin Grabiec.
HelomvÀndning
Landet Àr inte kÀnt för en generös migrationspolitik. För bara nÄgra mÄnader sedan, i november, anvÀnde polska grÀnsstyrkor vattenkanoner och pepparsprej mot de migranter som försökte korsa grÀnsen frÄn Belarus.
En opinionsundersökning av det polska analysinstitutet Ibris gjord pÄ uppdrag av polska medier i augusti förra Äret visade att en majoritet polacker, nÀstan 55 procent, inte tyckte att landet skulle ta emot nÄgra flyktingar eller migranter under den dÄvarande grÀnskrisen. NÀstan hÀlften, 47 procent, tyckte att Polen borde bygga en mur lÀngs grÀnsen till Belarus.
Och nÀr över en miljon migrante rfrÄn bland annat krigsdrabbade Syrien kom till Europa 2015 tillhörde Polen den skara lÀnder som vÀgrade uppfylla sin asylkvot.
Men nu, nÀr grannlandet invaderats av Ryssland, öppnar Polen dörren. PÄ bara nÄgra dagar har över en miljon flyktingar kommit hit. Och fler Àr pÄ vÀg. Politiker Àndrar sÄ att ukrainare direkt ska tillÄtas arbeta i landet och fÄ sjukvÄrd och andra sociala försÀkringar. Regeringen har lovat medel motsvarande över 17,5 miljarder kronor till flyktingarna. TÄgbolagen ger gratis biljett till alla med ukrainskt pass och kommunerna organiserar det direkta mottagandet.
Men den största hjÀlpen kommer frÄn polackerna sjÀlva.
Majoritet vill vÀlkomna
Den som passerade tÄgstationerna i Malmö eller Stockholm under hösten 2015 kan förestÀlla sig stÀmningen pÄ tÄgstationerna i de polska grÀnsstÀderna.
Frivilliga som samlar in klÀder, medicin och nödvÀndig teknisk utrustning till flyktingarna. De stÄr i timmar lÀngs perrongerna för att hjÀlpa till med att översÀtta, bÀra vÀskor och barn nÀr mödrarnas armar tröttnat efter flera dagar pÄ flykt, och ordna skjuts till nÀsta anhalt. De ringer skolor för att se till att barnen snabbt kommer in i en vardag, kÄnkar hem de möbler som behövs nÀr lÄngvariga gÀster kommer till ens hem och lagar mÀngder med mat att dela ut till dem som fortfarande Àr pÄ resande fot.
Krigets fasor speglade av en villkorslös godhet.
En ny Ibris-undersökning, gjord efter Rysslands storinvasion, visar att 58 procent tycker att Polen bör vÀlkomna ukrainska flyktingar.
Ăven i huvudstaden Warszawa pĂ„verkas befolkningen direkt av grannlandets krig.
Paul och Olga Esse sitter pĂ„ ett tĂ„g frĂ„n huvudstaden söderut. De vĂ€ntar pĂ„ besked frĂ„n Olgas syster, som ordnat bostad Ă„t tvĂ„ ukrainska kvinnor och deras barn. Ăn har de inte kommit förbi den tungt trafikerade grĂ€nsövergĂ„ngen.
ââSjĂ€lvklart hjĂ€lper man till, sĂ€ger Olga Esse.
Annorlunda med Ukraina
Polens rykte som flyktingfientligt Äterspeglar inte hela befolkningen, menar Paul Esse, som tillsammans med sin fru tagit pÄ sig att ordna möbler och skolplats till de nyanlÀnda.
NĂ€r tusentals flyktingar och migranter, frĂ€mst frĂ„n Mellanöstern, försökte korsa grĂ€nsens i höstas var det enligt Paul Esse misstĂ€nksamheten mot Ryssland och landets nĂ€ra allierade Belarus â inte renodlad rasism â som fick Polen att trycka tillbaka dem till Belarus.
ââMed en historia som vĂ„r, och en granne som Ryssland mĂ„ste man vara mer försiktig. Vi vet hur Ryssland fungerar, de kan anvĂ€nda flyktingar för att skapa instabilitet lĂ€ngs vĂ„r grĂ€ns. Vi var rĂ€dda, sĂ€ger han.
Ăven dĂ„ debatterades det polska agerandet hĂ€ftigt, och mĂ„nga vanliga polacker ville vĂ€lkomna dem som fastnat vid grĂ€nsen med mĂ€nsklighet, pĂ„pekar han.
ââMen dĂ„ rörde det sig om proxykrigföring. Med Ukraina Ă€r det nĂ„got helt annat, ett fullskaligt krig bredvid oss. DĂ„ mĂ„ste vi öppna upp sĂ„ mycket som möjligt.