Tyskar vĂ€nder Merkels parti ryggen – CDU i kris

Munskyddskorruption, vaccinkritik, och frĂ„getecken kring fĂ€rdriktningen nĂ€r Angela Merkel gĂ„r i pension. Med mindre Ă€n ett halvĂ„r till tyska valet befinner sig regeringspartiet CDU i kris – och vĂ€ljarstödet rasar.

Tysklands förbundskansler Angela Merkels sista mandatperiod gÄr mot sitt slut.

Tysklands förbundskansler Angela Merkels sista mandatperiod gÄr mot sitt slut.

Foto: Markus Schreiber/AP/TT

HÀlsa och sjukvÄrd2021-03-31 05:17

Ett Är efter det att covid-19 lamslog vÀrlden Àr tyskarna trötta pÄ restriktioner. MÄnga tycks dock vara minst lika trötta pÄ det parti som mer Àn nÄgot annat fÄr skulden för den tyska coronahanteringen: kristdemokratiska CDU.

Förra vÄren var bilden en annan. Smitto- och dödstalen sÄg bÀttre ut Àn i de flesta andra vÀstlÀnder, och bÄde förbundskansler Angela Merkel och hennes partikollega hÀlsoministern Jens Spahn Ätnjöt stort förtroende för hanteringen av pandemin.

Men det var dÄ. Sedan april i fjol har den kristdemokratiska unionen (CDU/CSU) tappat var tredje vÀljare, visar jÀmförelser av opinionsundersökningar. Den senaste veckan har tre mÀtinstitut placerat de tvÄ systerpartierna pÄ 25-26 procent, till skillnad frÄn strax under 40 procent för mindre Àn ett Är sedan.

Kopplat till pandemin

SkĂ€len Ă€r flera – men mĂ„nga hĂ€nger ihop med pandemin, enligt Johanna Schnabel, doktor i statsvetenskap vid Freie UniversitĂ€t i Berlin.

– Vaccinationskampanjen har fĂ„tt en trög start, och besvikelsen bland tyskarna Ă€r stor. Provtagningen med snabbtester kom i gĂ„ng senare Ă€n utlovat. Och Merkel fĂ„r allt svĂ„rare att driva sin vilja igenom gentemot delstaternas ledare, sĂ€ger hon till TT.

Den sÄ kallade munskyddsaffÀren tidigare i Är, kretsande kring kristdemokratiska politiker som otillbörligen (och möjligen olagligen) tjÀnat storkovan i samband med offentliga upphandlingar har beskrivits som CDU:s djupaste kris pÄ mÄnga Är.

Spahn ett sÀnke

Även hĂ€lsoministern Spahn har blivit ett sĂ€nke, efter att tidigare ha varit en av regeringens mest omtyckta medlemmar. Den inflytelserika tidskriften Der Spiegel gick nyligen sĂ„ lĂ„ngt som att dubba honom till "minister för coronahaveriet".

– Han Ă€r inte lĂ€ngre den stora krishanterare som han tidigare framstod som, och kritiken mot honom tilltar, sĂ€ger Schnabel.

Med mindre Ă€n ett halvĂ„r kvar till förbundsdagsvalet hopar sig problemen för CDU och dess nyvalde ledare Armin Laschet. Den nĂ€rmaste tiden ska partiet enas med sina bayerska kolleger i CSU om vem som ska bli unionens kanslerskandidat – den sĂ„ kallade k-frĂ„gan.

Fördel Söder

Laschet Àr lÄngt mindre populÀr hos vÀljarna Àn CSU:s Markus Söder, och flera CDU-politiker har redan uttalat stöd för att lÄta den skÀlmske bayraren fronta unionen i valet.

Oddsen för att Söder gÄr segrande ur striden torde ha förbÀttrats ytterligare i söndags, dÄ Merkel pÄ bÀsta sÀndningstid nÀpste Laschet för hans hantering av covid-19 i Tysklands folkrikaste delstat Nordrhein-Westfalen, som leds av CDU-basen. Söder, Ä sin sida, stÄr bakom Merkels krav pÄ striktare regler och mer samordning.

– Att Merkel sĂ„ öppet kritiserar Laschet minskar nog hans chanser avsevĂ€rt, sĂ€ger Schnabel.

"Vill ha klarhet"

Ett annat bekymmer för CDU Àr att man nu behöver fiska vÀljare bÄde i mitten och till höger. Partiet Àr en bred kyrka, men den förflyttning mot mitten som skett under Merkels ledning har stött bort delar av den konservativa vÀljarkÄren, som nog gÀrna hade sett affÀrsmannen Friedrich Merz som CDU-ledare i stÀllet för Laschet.

Samtidigt har förbundskanslern lockat till sig unga kvinnor och andra som tidigare inte röstade pÄ CDU i sÀrskilt hög utstrÀckning. Jakten pÄ högervÀljare mÄste nu vÀgas mot risken att förlora dessa grupper nÀr Merkel lÀmnar scenen.

I den kristdemokratiska gruppen i förbundsdagen Àr missnöjet utbrett, uppger en vÀlplacerad partikÀlla. MÄnga ledamöter Àr besvikna och vill nu att partiledningen gÄr till botten med situationen.

"Folk vill ha klarhet i de uppkomna skandalerna", skriver personen i ett meddelande till TT.

Bakgrund: Kohls och Adenauers parti

CDU (Christlich Demokratische Union Deutschlands) Àr Tysklands kristdemokrater, och ett av de tvÄ partier som traditionellt dominerat tysk politik (det andra Àr socialdemokratiska SPD).

CDU leddes mellan Är 2000 och 2018 av Angela Merkel. PÄ listan över tidigare partiledare finns bland andra förbundsrepublikens förste ledare Konrad Adenauer och Äterföreningskanslern Helmut Kohl.

Efter Merkels avgÄng som ordförande tilltrÀdde Annegret Kramp-Karrenbauer, som dock blev kortvarig pÄ posten. I januari valdes Armin Laschet, ministerpresident i Nordrhein-Westfalen, till ny partiledare, efter att med relativt knapp marginal ha besegrat den mer konservative kandidaten Friedrich Merz.

Politiskt Àr CDU ett brett, allmÀnborgerligt parti med en kristen grundsyn. Partiet föresprÄkar "social marknadsekonomi" (soziale Marktwirtschaft) och finns representerat i alla tyska förbundslÀnder förutom Bayern, dÀr man har ett valtekniskt samarbete med CSU, som ofta ligger nÄgot till höger om CDU.


Fakta: OpinionslÀget

CDU/CSU: 26 procent

SPD: 18 procent

Die GrĂŒnen: 21 procent

FDP: 10,5 procent

Die Linke: 7 procent

AFD: 11 procent

Övriga: 6,5 procent

Fakta: Insa-Meinungstrend/Bild (29/3)

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!