Pandemin bryter trend - fler extremt fattiga

Över 100 miljoner covidfall och kurvor som fortsĂ€tter att stiga brant. Ett Ă„r efter att WHO utropade internationellt nödlĂ€ge Ă€r vĂ€rlden delvis lamslagen av coronaviruset. Kampen mot covid-19 gör Ă€ven att extremfattigdomen ökar dramatiskt.

HÀlsoarbetare genomför covid-19-screening pÄ boende i slumomrÄdet Dharavi i Bombay i Indien.

HÀlsoarbetare genomför covid-19-screening pÄ boende i slumomrÄdet Dharavi i Bombay i Indien.

Foto: Rafiq Maqbool/AP/TT

HÀlsa och sjukvÄrd2021-01-30 06:35

De lever i lÀnder som Indien, Nigeria och Bangladesh och deras levnadsomkostnader Àr lÀgre Àn tvÄ USA-dollar per dag. I flera Ärtionden har andelen extremfattiga i vÀrlden minskat, men pandemiÄret 2020 skedde ett trendbrott: de extremt fattiga blev fler.

– 120 miljoner fler mĂ€nniskor berĂ€knas nu leva i extrem fattigdom pĂ„ grund av covid. Vi stĂ„r inför en otrolig utmaning, konstaterar bistĂ„ndsmyndigheten Sidas chefsekonom Susanna Gable.

– Inte ens under den globala finanskrisen 2008 ökade extremfattigdomen.

Att vÀrlden har satt resande, handel, produktion och utbildningar pÄ paus mÄ ha stÀvjat spridningen av covid-19. Men ÄtgÀrderna resulterar ocksÄ i allvarliga konsekvenser för mÀnniskor i lÄg- och medelinkomstlÀnder, dÀr det Àr lÄngt ifrÄn sjÀlvklart med statlig nödhjÀlp, allmÀn hÀlsovÄrd och digitalisering. I mÄnga av dessa Àr smittspridningen förhÄllandevis lÄg, men nedstÀngningar och arbetslöshet gör att invÄnarna gÄr pÄ knÀna.

"Historisk kollaps"

Under virusÄret 2020 berÀknas vÀrldens BNP ha minskat med historiska 4,3 procent. Och extremfattigdomen tog ett skutt uppÄt, frÄn 8,4 procent 2019 till 9,1 procent, enligt VÀrldsbankens prognoser. Detta efter att ha minskat stadigt sedan 1990, dÄ mer Àn en tredjedel av vÀrldens invÄnare levde i extrem fattigdom.

Johan Norberg, idĂ©historiker och författare till bland annat böckerna "Öppen/Sluten" och "Viruset och vĂ€rlden" om pandemier, sĂ€ger sig inte vara förvĂ„nad. Han liknar 2020 vid ett globalt test.

– Vi har fĂ„tt se hur det Ă€r att leva i en icke-globaliserad vĂ€rld dĂ€r vi inte har möjlighet att resa, handla eller producera varor för vĂ€rldsmarknaden, resonerar han.

– Resultatet Ă€r en historisk kollaps.

Tuffa avvÀgningar

Norberg, som Àr kÀnd som globaliseringsanhÀngare, sÀger att sammanbrottet pÄminner om dem vi sett tidigare vid vÀrldskrig, globala depressioner och vissa pandemier. Men nu har vÀrlden reagerat hÄrdare Àn vid exempelvis Asiaten och Hongkonginfluensan pÄ 1950- och 1960-talen.

– DĂ„ vidtog enskilda lĂ€nder Ă„tgĂ€rder men vi sĂ„g inte den hĂ€r typen av övergripande och globala grĂ€nsstĂ€ngningar. VĂ€rlden har reagerat i panik, kortsiktigt och enbart med de omedelbara konsekvenserna för ögonen, hĂ€vdar han.

Samtidigt Àr det svÄrt att klandra vÀrldens ledare för deras agerande 2020, dÄ bilder av tomma stÀder och dödssjuka patienter i respiratorer spreds över vÀrlden.

– Det gick ju otroligt fort. PĂ„ nĂ„gra veckor Ă€ndrade (Internationella valutafonden) IMF sin tillvĂ€xtprognos frĂ„n plus 3,3 procent till minus 3 procent, minns Susanna Gable.

– Den svĂ„ra avvĂ€gning, som man inte önskar nĂ„gon, Ă€r att tĂ€nka i flera led. Att minska det omedelbara trycket pĂ„ sjukvĂ„rden och samtidigt undvika globala konsekvenser, sĂ€ger Norberg.

Redo med hjÀlp

Covid-19 har lett till att kampen mot vÀrldsfattigdomen backat en tre, fyra Är till nivÄer motsvarande Är 2016-17. Parallellt berÀknas antalet undernÀrda i vÀrlden öka med 83 miljoner, som en effekt av pandemin.

– Krisen förtydligar vikten av bistĂ„ndet som nĂ„got som stĂ„r stabilt nĂ€r andra finansiella flöden, som direktinvesteringar, försvinner, sĂ€ger Gable.

Skulle vÀrlden omigen tvingas hantera en pandemi Àr det viktigt med bÄde katastrofhjÀlp och vaccin för de drabbade, understryker Johan Norberg.

– Men den enda lĂ„ngsiktiga lösningen Ă€r att se till att fĂ€rre drabbas (av fattigdom), genom mekanismer för att hindra att produktion och vĂ€rldshandel kollapsar.

Fakta: Ett Är med coronaviruset

För ett Är sedan, den 30 januari 2020, utropade VÀrldshÀlsoorganisationen (WHO) internationellt nödlÀge pÄ grund av coronavirusutbrottet.

Den 11 mars klassades utbrottet som en pandemi.

Sedan dess har knappt 102 miljoner fall av covid-19 konstaterats i vÀrlden. 2,2 miljoner mÀnniskor har dött.

MÄnga lÀnder har stÀngt ner samhÀllen och ekonomier för att minska smittspridningen. Det har fÄtt allvarliga sidoeffekter med bland annat ökat arbetslöshet och fattigdom och minskat BNP.

BNP globalt berÀknas ha minskat med 4,3 procent under 2020, enligt VÀrldsbanken. Antalet extremt fattiga har samtidigt ökat med mellan 119 och 124 miljoner och utgör nu 9,1 procent av vÀrldens befolkning.

KĂ€llor: WHO, Sida, Johns Hopkins University

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!