Rysk skugga över Estlands val

Skriken och slagen har tystnat frĂ„n Estlands blodiga tid under Sovjet. Men minnena lever kvar – och fĂ„r nytt liv av Rysslands krig i Ukraina. Relationen till Moskva Ă€r Ă„terigen ett huvudĂ€mne nĂ€r Estland gĂ„r till val.

Eva-Maria Liimets var utrikesminister i Estland nÀr Ryssland gick till förnyad attack mot Ukraina den 24 februari i fjol.

Eva-Maria Liimets var utrikesminister i Estland nÀr Ryssland gick till förnyad attack mot Ukraina den 24 februari i fjol.

Foto: Wiktor Nummelin/TT

Estland2023-03-03 05:15

Enkla bÀnkar och galler för fönstren vÀntar nere i kÀllaren pÄ Bagargatan 1 i Tallinns gamla stad.

Det hĂ€r Ă€r en av Estlands mest ökĂ€nda adresser – Pagari 1 pĂ„ estniska. FrĂ„n 1940 Ă€nda till 1991 var det hit som den sovjetiska sĂ€kerhetspolisen förde sina gripna.

Vissa kom inte sÄ mycket lÀngre. Andra hamnade vÀldigt lÄngt bort. I de gamla fÀngelseceller som nu Àr ett museum berÀttas om allt frÄn motstÄndsmÀn till skolflickor som antingen avrÀttades eller skickades till Sibirien.

Tiotusentals ester blev deporterade i dubbla omgÄngar under 1940-talet, dÄ landet tvÄngsinlemmades i Sovjetunionen.

Far och dotter

I dagens Estland Àr det ingen överraskning att det moderna Ryssland nu allt mer börjar likna det gamla Sovjet.

– Vi har alltid tvingats vara rĂ€dda för Ryssland, sĂ„ det Ă€r inget nytt. Vi har vant oss att leva i det hĂ€r grannskapet, konstaterar förre premiĂ€rministern och EU-kommissionĂ€ren Siim Kallas inne i den estniska riksdagen, riigikogu.

Liksom övriga ledamöter Àr han mitt i valspurten inför söndagens parlamentsval. För honom Àr det dessutom av extra familjeintresse. Hans dotter Kaja Àr Estlands premiÀrminister och klar favorit till att fÄ fortsÀtta regera efter valet.

BÄde far och dotter tillhör det liberala Reformpartiet, som Siim Kallas sjÀlv grundade i början av 1990-talet. Fast han betonar att det nu Àr dottern som bestÀmmer.

– Jag har inte sĂ„ mycket inflytande över henne. Hon Ă€r vĂ€ldigt sjĂ€lvstĂ€ndig, skrattar Kallas.

PopulÀr ledare

Estlands regering har varit en av EU:s tuffaste röster mot Ryssland under kriget i Ukraina. Kaja Kallas har blivit flitigt omskriven och hyllad i Bryssel, dÀr vissa till och med vill se henne som nÀste generalsekreterare i Nato efter Jens Stoltenberg.

PÄ hemmaplan anklagas hon dock av ytterhögerpartiet Ekre för att skicka alltför mycket hjÀlp till Ukraina och dÀrmed Àventyra den egna sÀkerheten.

Det andra stora oppositionspartiet, Centern, konstaterar i sin tur att man inte bara kan prata om vapen och Ryssland, i ett lÀge nÀr Estland har en av EU:s vÀrsta inflationsnivÄer, runt 20 procent.

– SĂ€kerheten Ă€r naturligtvis en viktig frĂ„ga, men vi behöver samtidigt ta hand om vĂ„rt folk. Vi vill höja pensionerna. Vi vill sĂ€nka momsen pĂ„ medicin och mat. Vi har mĂ„nga förslag pĂ„ hur vi kan förbĂ€ttra vĂ€lfĂ€rden, sĂ€ger Centerpolitikern och förra utrikesminister Eva-Maria Liimets.

Alla med alla

Partierna i Estland har krokat ihop sig i olika konstellationer de senaste Ären. I stort sett alla har regerat med alla.

Just nu styr Reformpartiet tillsammans med konservativa FĂ€derneslandet och Socialdemokraterna – Ă€ven om man sĂ„ sent som i somras i stĂ€llet hade en allians med Centern. Som i sin tur dessförinnan satt i allians med FĂ€derneslandet och Ekre. Och Ă„ret före det var i allians Ă€ven med Socialdemokraterna.

Ett liknande köpslÄende vÀntar nu Äterigen, Àven om Siim Kallas rakt av utesluter ett samarbete med Ekre och helst ser att den nuvarande regeringen kan sitta kvar.

Centern och Eva-Maria Liimets Àr mer öppen för det mesta. Och hon konstaterar att Putins krig i Ukraina nu hÄller pÄ att tvÀtta bort partiets mÄngÄriga stÀmpel som "ryssparti".

– Jo, vi har ett starkt stöd bland rysktalande ester, men de hĂ„ller med om vĂ„r politik och att Ryssland Ă€r angripare och att vi ska stötta Ukraina. De som inte hĂ„ller med har redan lĂ€mnat partiet, sĂ€ger Liimets i Tallinn.

Fakta: Estland

Estland ligger vid Östersjöns östkust, har Finska viken i norr, Ryssland i öster och Lettland i söder. Landet Ă€r till ytan nĂ„got mindre Ă€n JĂ€mtlands lĂ€n och har cirka 1,4 miljoner invĂ„nare, varav cirka 450 000 i huvudstaden Tallinn.

Efter Ärhundraden under danskt, tyskt, svenskt och ryskt styre blev Estland en sjÀlvstÀndig republik efter första vÀrldskriget. Under och efter det andra vÀrldskriget tvingades man in i Sovjetunionen, varifrÄn man tog sig loss igen först 1991.

Estland Àr sedan 2004 medlem i bÄde EU och Nato och har euron som valuta sedan 2011. President sedan oktober 2021 Àr Alar Karis (född 1958), Àven om merparten av makten ligger hos regeringen, med premiÀrminister Kaja Kallas (född 1977) i spetsen.


Fakta: Valet i Estland

Estland hÄller pÄ söndag val till riksdagen, riigikogu. 75 av de 101 mandaten fördelas via tolv valkretsar över hela landet, medan de sista 26 Àr utjÀmningsmandat till de partier som fÄtt minst fem procent av rösterna.

Sedan i juni styrs landet av en trepartiregering mellan liberala Reformpartiet (Reformierakond, 34 mandat), kristdemokratiska FĂ€derneslandet (Isamaa, 11 mandat) och Socialdemokraterna (SDE, 9 mandat).

I riigikogu sitter just nu Àven Centerpartiet (Keskerakond, 23 mandat), ytterhögerpartiet Konservativa folkpartiet (Ekre, 19 mandat) samt fem formellt obundna ledamöter, dÀribland en frÄn nybildade Högern (Parempoolsed).

I Ă„rets val deltar Ă€ven De gröna (EER), liberala Estland 200 samt Förenade vĂ€nstern (EÜV/Olpe).

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!