Europols rapport om terrorlÀget konstaterar visserligen att inga större terrordÄd intrÀffade i EU under fjolÄret och att antalet dÄd fortsÀtter att minska.
Europol-chefen Catherine De Bolle höjer Ă€ndĂ„ ett varningens finger. De ekonomiska och sociala effekterna av coronapandemin â med allt frĂ„n ökad arbetslöshet till misstro mot myndigheter och utlĂ€nningar â riskerar att ge ny nĂ€ring Ă„t allehanda extremister.
"Aktivister inom bÄde den extrema vÀnstern och högern och de som Àr inblandade i jihadistisk terrorism försöker utnyttja möjligheten som pandemin har skapat för att ytterligare sprida sina Äsikter", skriver De Bolle i sitt förord till rapporten.
FĂ€ngelser
Bland det som Europol sÀrskilt uppmÀrksammar finns den fortsatta islamistiska radikaliseringen i Europas fÀngelser. I flera lÀnder vÀntar dessutom mÄnga tidigare terrordömda pÄ att snart bli frislÀppta.
Belgien har noterat att vissa fÄngar sjÀlvmant vÀljer att inte försöka bli villkorligt frigivna, i hopp om att pÄ sÄ vis kunna slippa noggranna kontroller nÀr de vÀl avtjÀnat sina straff.
Belgien har ocksÄ sett en av de klaraste kopplingarna mellan terror och vanlig brottslighet. 86 procent av landets "terrorresenÀrer" har varit tidigare dömda för rÄn, stölder eller narkotikabrott.
FrislÀppta undviks
Framför allt pÄ den högerextrema sidan finns samtidigt nÀra kopplingar mellan terrorgrupper och fotbollshuliganer och motorcykelgÀng.
Europolrapporten konstaterar Ă„ andra sidan att terrorkontakter ocksĂ„ kan vara avskrĂ€ckande i kriminella kretsar. FrĂ„n Ăsterrike finns exempel pĂ„ hur frigivna fĂ„ngar undvikits av andra brottslingar, som inte vill riskera att deras verksamhet granskas för nĂ€ra av antiterrorpolis.