Protester i Minsk tog ny fart efter dödsfall

Ett tiotusental mÀnniskor demonstrerade i Minsk i Ànnu en jÀtteprotest mot Aleksandr Lukasjenkos fortsatta styre. Kravallpoliser ryckte ut pÄ nytt och har gripit fler Àn 300 personer.

Demonstranter vid en tidigare protest i Minsk.

Demonstranter vid en tidigare protest i Minsk.

Foto: AP/TT

Brott & Straff2020-11-22 14:30

Demonstranterna hade bytt strategi inför söndagsprotesterna och uppmanat till samlingar pÄ ett tiotal olika platser i Minsk, för att göra det svÄrare för den strÀnga ordningsmakten att ingripa. FrÄn de platserna vandrade de med röda och vita flaggor och skanderande "LÀnge leve Belarus", mot en större samling.

Kravallutrustade sÀkerhetsstyrkor ingrep med vad som beskrivits som "sÀrskild utrustning" och sköt chockgranater för att skingra grupper av mÀnniskor, rapporterar Reuters och AFP. Fler Àn 300 personer har gripits, enligt den information som mÀnniskorÀttsorganisationen Vjasna kunnat samla. Merparten i Minsk, men det har ocksÄ skett vid protester i fem andra orter.

Tagit ny fart

Proteströrelsen fick ny kraft efter ett uppmÀrksammat dödsfall. 31-Ärige Roman Bondarenko avled med hjÀrnskador efter att ha blivit misshandlad av civilklÀdda och maskerade mÀn vid sitt hem och förd till fÀngsligt förvar. Vid hans begravning pÄ fredagen ringlade lÄnga köer frÄn kyrkan, dÀr det sjöngs och viftades med oppositionens rödvita flaggor.

NÀr söndagsprotesterna Àgde rum sÄg myndigheterna till att mobilnÀtet begrÀnsades, rapporterar den ryska nyhetsbyrÄn Interfax. Torg och andra stora ytor spÀrrades av och tio av Minsks tunnelbanestationer stÀngdes för trafik.

Inrikesdepartementet medger att det har gjorts gripanden, men sÀger inte hur mÄnga. Demonstranterna anklagas för att ha stört den allmÀnna ordningen och gjort motstÄnd mot poliser.

Demonstrationerna har, föga förvÄnande, inte givits formellt tillstÄnd. Detta pÄpekar polismakten, som ocksÄ lÄter meddela att demonstranter varit "extremt respektlösa" mot poliser genom att anvÀnda "fula ord och gester".

Stor sÀkerhetsapparat

Diktatorn Aleksandr Lukasjenko sÀger sig ha blivit omvald i det kraftigt ifrÄgasatta presidentvalet i augusti. Omfattande protester har hÄllits sedan dess och regimen har slagit tillbaka med sina sÀrskilda polisstyrkor och ljusskygga KGB.

Tusentals gripanden har skett, i mÄnga fall dÀr mÀnniskor slÀpats ivÀg av civilklÀdda mÀn och förts bort i bussar. Polismakten anklagas för omfattande övervÄld.

Oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja, som befinner sig i exil, kallar söndagens protester ett steg mot ett "fritt och rÀttvist Belarus" och sÀnder sitt stöd till de protesterande.

"Landet kan inte förvandlas till ett fÀngelse om ingen Àr rÀdd för fÄngvaktarna", meddelar hon enligt AFP.

Fakta: AuktoritÀrt styre

Belarus styrs sedan 1994 av president Aleksandr Lukasjenko och hans auktoritÀra regering.

Parlamentet har ytterst begrÀnsade befogenheter. I praktiken kontrollerar Lukasjenko och hans regering direkt eller indirekt hela maktapparaten. Presidenten har rÀtt att utfÀrda dekret, det vill sÀga ett slags lagar som inte mÄste godkÀnnas av parlamentet.

PÄ olika formella grunder underkÀnns regimkritiker som vill kandidera i president- eller parlamentsval. Endast kandidater som har godkÀnts av valmyndigheten fÄr hÄlla valmöten.

MotstÄndet mot Lukasjenko har under lÄnga tider varit svagt och splittrat och oppositionspartiernas möjlighet att verka Àr starkt beskuren. MÄnga politiker har trakasserats av polisen, gripits, drivits i landsflykt eller helt enkelt försvunnit.

I samband med presidentvalet 2020 lyckades dock regimkritiker samla större och mer öppet stöd Àn pÄ lÀnge, Àven om oppositionen fortsatt verkar under mycket svÄra förhÄllanden.

Alla presidentval sedan 1994 har dömts ut som odemokratiska.

KĂ€lla: Landguiden/Utrikespolitiska institutet

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!