Prisad antirasist: Det finns hopp för USA

Morgonen var egentligen mulen, fredagen den 3 april 2015 i Birmingham, Alabama.

Men det märkte inte Anthony Ray Hinton när han klockan 9.30 lämnade Jefferson County Jail – efter 30 år i fängelse för ett brott han aldrig begått.

– Solen skiner, utbrast han när han äntligen fick krama om familj och vänner som en fri man.

Under torsdagskvällen överräcker han årets Right Livelihood-pris till den person som bidrog till att få honom frisläppt.

Medborgarrättsjuristen Bryan Stevenson prisas för sin outtröttliga kamp mot orättvisor i USA:s rättssystem. Sedan starten 1989 har hans organisation Equal Justice Initiative (EJI) lyckats uppnå frisläppanden eller strafflindringar för över 140 människor som dömts till döden på felaktiga grunder.

Det var erfarenheterna som ung advokat i Atlanta i Georgia, där han representerade många fattiga svarta klienter, som väckte Bryan Stevensons livslånga engagemang mot godtyckliga fängslanden och drakoniska straff.

– Vi har ett system som behandlar dig bättre om du är rik och skyldig än om du är fattig och oskyldig, säger han i en intervju med TT över telefon från Montgomery i Alabama.

Högsta andelen fängslade

I början av 1970-talet satt runt 200 000 människor i fängelse i USA, enligt US Bureau of Justice Statistics. I dag är motsvarande siffra över två miljoner – vilket gör USA till det land i världen med högst andel inlåsta människor.

Bland anledningarna till massfängslandet finns hårda strafflagar, privatiseringar av fängelsesystemet och ett "krig mot droger" med fokus på rättsliga åtgärder i stället för sociala insatser, enligt EJI.

– Den höga graden av fängelsestraff slår oproportionerligt hårt mot fattiga och minoriteter. Detta är en akut kris som till stor del har ignorerats, säger Bryan Stevenson med en glöd i rösten som han inte låter gå ut över sin språkliga precision.

Årtionden av kamp för likabehandling inför lagen har gjort Bryan Stevenson plågsamt medveten om den strukturella rasism som han fortfarande ser genomsyra rättsväsendet. Svarta män löper till exempel betydligt högre risk att dömas till hårda straff än vita män åtalade för samma brott, enligt flerastudier.

"Måste förstå sjukdomen"

Rötterna till problemen sträcker sig ner i den blodiga mylla som USA står på, enligt Stevenson.

– Vi har en historia av folkmord på ursprungsbefolkningen, slaveri, lynchningar och segregation som vi aldrig har gjort upp med, säger han.

– I stället har vi en falsk berättelse om stolthet och ära som manifesterar sig i att vi fortfarande hyllar upphovsmännen till och försvararna av slaveriet.

Han syftar bland annat på de många statyer runt om i landet över sydstatsgeneraler som under inbördeskriget stred för att bevara slaveriet.

Bryan Stevenson jämför med andra länder med en brutal rasistisk historia, där man lagt stor vikt vid att konfrontera det förflutna för att kunna bygga ett rättvisare samhälle: apartheids Sydafrika, folkmordets Rwanda och nazismens Tyskland.

– I Tyskland skulle det vara otänkbart att hedra Tredje rikets och Förintelsens arkitekter. Erkännandet av de historiska brotten skapar förpliktelser att bekämpa antisemitism och den typen av nationalism som leder till förtryck av den andre.

– Något liknande har vi inte sett hos oss. Vi har inte gjort den analys som vi behöver göra för att förstå de mångsidiga utmaningar som skapats av en lång historia av vit överhöghet, säger Bryan Stevenson – och drar en parallell till pandemin.

– Man måste först förstå sjukdomen innan man kan ta fram ett vaccin.

Hopp i mörkret

Bryan Stevenson är oroad över den djupa polariseringen i USA, som han anser har drivits på av den avgående presidenten Donald Trumps hätska retorik och ibland otydliga uttalanden om vit makt-grupper.

Men han ser också hopp i rörelser som Black lives matter. De speglar en ökad medvetenhet om de problem som USA måste ta itu med.

– Det finns något kraftfullt i sanningen som jag tror kan tränga igenom förvirring, mörker och kaos, säger Bryan Stevenson.

– Det finns något som väntar på oss där framme, något som kommer att kännas mer som frihet, jämlikhet och rättvisa.