Under nio år på gästgiveriet, öppet från mars till september, har de bara haft åtta öppna men obokade dagar. Monica Walls förklaring är enkel.
– Tjällmo ligger centralt, säger hon, ler stort samtidigt och berättar hur de ramlade över gästgiveriet lite av en slump.
– Vi kom in för att öppna upp efter TV-serien ”Drömmen om landet” och skulle hålla det igång under en sommar. Men så blev vi kvar och 2013 köpte vi.
Gästgiveri är en paus på vägen. Så har det varit sedan 1670-talet i Tjällmo och är fortfarande.
– Det är mycket återvändande gäster. Vi har många som säger att ”min granne var här” eller ”min kompis sa att…”.
Varje år har de gäster från upp emot 15 olika länder.
– Vi har en hel del som kommer och inte riktigt vet var de är. De har bokat för en natt mitt i resan och så landar de här. Då är det bara att säga att jo, du är i Tjällmo ett litet samhälle, och så vidare.
De försökte sälja redan 2017 men lyckades inte. Nu har annonsen legat ute några veckor, intressenter finns och Monica är övertygad om att den här gången kommer det att gå. Men hon vet hur svårt det kan vara och är kritisk till hur verksamheter på landsbygden behandlas, främst av bankerna.
– De är svåra, de vill inte ta några risker utan kräver att man ska ha hälften som insats för att få gå in i ett sådant här projekt. De bromsar verkligen landsbygdsutvecklingen och stoppar många som vill, många yngre.
Samtidigt ser hon att det finns ett tryck på landsbygden, att intresset för att bo utanför städerna ökar och att villapriser går upp.
– Det har också skett förändringar inom hotell- och restaurangbranschen. Många har fått ett avbrott, på grund av pandemin, och fått tid att tänka vad de vill fortsätta med. Man kommer inte ifrån att ett sådant här ställe kräver mycket jobb. Men det är roligt även om man inte blir rik på det direkt.
Chris har haft önskan om att få "komma ut från köket" och när pandemin slog till med full kraft i mars förra året, och det blev tvärstopp, öppnade sig möjligheten till ett jobb på kommunen.
– Men så fort de släppte på reseregeln om max två timmar, som gällde då, brakade det loss. Då träffade jag Josefin och Sophie, på Rosa Äpplet, på en parkering och vi kom överens. De hyr och driver café och restaurang på dagarna och vi hyr in oss på kvällarna för att ge service åt våra hotellgäster. Men till augusti går deras kontrakt ut och vi har bestämt oss för att sälja.