Sindri kämpar för att komma upp ur isvaken.
Sindris ägare Elin Hellberg och hennes kollega Linnea Lundgren Larsson tänkte flexa ut några timmar tidigare från jobbet en fredag i februari. Men Elin fick förhinder i sista stund.
– För min del funkade det så jag åkte till stallet för att ta en ridtur. Det var kanske räddningen, säger Linnea som är medryttare till Sindri.
När hon kom fram till stall Höglyckan i Tjällmo och skulle hämta Sindri i hagen, stod han inte med de andra hästarna vid utfodringsstället som han brukade.
– Jag tyckte att det var lite konstigt. Men han har ett annat favoritställe lite längre in i hagen, jag gick dit men han var inte där heller.
Linnea gick längre in i hagen och ropade, men det var helt tyst.
– Plötsligt såg jag hans huvud sticka upp från marken.
Vad gjorde du då?
– Jag förstod inte först vad jag såg. Jag sprang fram till honom och insåg att han gått igenom isen. Det var svårt att se om han stod eller låg under vattenytan då han lutade lite. Han var ganska medtagen, han darrade och frustade.
Hur agerade du?
– Jag ringde till Maria som bor på Höglyckan. Hon var inte hemma, men skulle komma så fort hon kunde. Jag sprang till stallet och hämtade en slägga för att försöka hacka bort is. När jag kom tillbaka till Sindri hade han ställt sig upp på bakbenen och satt upp frambenen på isen.
Linnea misstänker att han blev orolig över att hon lämnade honom, och gjorde ett försök att komma upp.
– När han stod som han gjorde såg jag min chans att kliva ner bredvid honom i vaken för att få av honom täcket. Det både kylde och tyngde ner honom.
Det måste väl ha varit riktigt kallt?
– Jag frös faktiskt inte då, jag hade nog ett adrenalinpåslag i kroppen.
När Maria kom försökte vi att få upp honom, men insåg ganska snart att det aldrig skulle gå. Vi ringde 112 och deltidsbrandkåren i Tjällmo kom snabbt.
En brandman i torrdräkt hoppade i hos Sindri. Han lindade brandslangar runt magen vid bak- och frambenen och sedan var det sex personer som drog upp honom.
Elin som satt i möte med avstängd mobil hade ingen aning om vad som hänt hennes häst. Det var först när mötet var klart och hon satte på mobilen som hon såg de missade samtalen från Linnea.
Vad tänkte du då?
– Jag blev såklart orolig och ringde upp direkt. Först var jag dunderlugn eftersom de redan hade räddat honom. Men nästan direkt kom en miljard katastroftankar. Jag ringde upp Linnea igen och bad att hon skulle mäta hans temperatur. När jag fick veta att den låg på 33,6 grader blev jag riktigt rädd. Jag ringde veterinären och fick rådet att se till att Sindri snabbt blev varm.
– På väg till stallet hämtade jag först en elektrisk värmefilt jag hade hemma. Under tiden torkade de Sindri med handdukar i stallet. När jag kom fram lade vi på dubbla täcken med värmefilten emellan. Vi gav honom betfor (foder reds. anm.) med ljummet vatten så han skulle få energi och värme.
Sindri var ovanligt pigg efter omständigheterna. Hans temp mättes ofta och den steg sakta upp till det normala framåt kvällen.
– På morgonen därpå var han precis som om inget hade hänt, säger Elin.
Vad har ni gjort för åtgärder så det inte ska kunna hända igen?
– Vi spärrade av området direkt. Det är en naturlig grop i hagen som alltid torkar ut till vintern, men det som hänt är att det hade regnat väldigt mycket och sedan fryst på och då har det bildats lager på lager av is och vatten, säger Elin.