– Det känns inte tryggt att vara en av de sista mjölkbönderna i området, och de kommer bli färre, säger delägaren Rebecka Skill och tillägger:
– Det är tråkigt, vi håller på att avveckla för att endast ha köttdjur inom några år.
Kopparfalls Gård ägs och drivs av Rebecka Skill och hennes pappa Per Petersson. Gården har varit hem för släkten sedan 20-talet. På gården arbetar hela familjen, även Rebeckas farfar Tage 88 år rycker in. De vågar satsa på verksamheten den rådande trenden till trots.
– Det måste man våga, övergången från mjölkproduktion till köttproduktion är en form av utveckling och satsning och tillsammans med nyinvesteringar i bland annat maskiner underlättar det arbetsbördan som i nuläget är svår, säger Per.
LÄS MER: Minskning av mjölkbönder påverkar bygden
Den andra gården med mjölkproduktion i Tjällmo är Dråsa gård. Gården ägs av John Van Gerwen och Inge Savelsberg sedan de lämnade Nederländerna för Sverige 2006. De har satsat på en kombinerad mjölk- och köttproduktion där mjölkkorna korsas med köttraser för att få bättre kvalitet köttet som de säljer i köttlådor, ett koncept som lönar sig menar Inge.
- Mycket av köttet säljs via Reko, en socialmedia grupp där företagare samlas och konsumenterna kan beställa deras varor. Sedan träffas företagen och konsumenterna bestämda dagar på en parkeringsplats. Det blir inget spill för bara det som beställts tas med. Mycket roligare än ett anonymt paket kött i kyldisken!
Mötet med de som köper gårdens varor tycker Inge är viktigt. Hon menar att livsmedelsproducenterna och konsumenterna generellt har glidit isär och att det saknas förståelse för hur livsmedel produceras.
- Många av konsumenterna har inte hängt med i utvecklingen av det moderna jordbruket. De har en Bullerbynbild av jordbruket, de förstår inte att man som bonde inte går på en äng och plockar blommor och klappar på korna lite ibland.
Dråsa Gård ser framåt och har inga planer på att avveckla mjölkproduktionen de närmaste 20 åren.
-Jag tror mjölk kommer att behövas i framtiden med så på så vis känns det tryggt att vara mjölkproducent. Men allt beror på mjölkpriset, det går upp och ner. Då mjölkpriset går ned blir vissa saker eftersatta på gården som underhåll av maskiner och byggnader som inte är akut och det måste tas igen senare när det ekonomiska utrymmet finns.
Det finns flera anledningar att avveckla mjölkproduktionen tycker Rebecka
-Vi vill få mer tid med familjen, man är så låst med alla fasta tider som mjölkkor innebär.
Dessutom börjar inredning, mjölkutrustning och så vidare bli gammal och man behöver byta ut dessa. Det innebär i princip att man behöver satsa ordentligt eller lägga ner, menar hon.
-Men det skulle bli fruktansvärt tomt utan mjölkkor och man skulle aldrig få de så här tama med köttproduktion eller mer modern mjölkproduktion, tillägger Rebecka.
Att mjölkproduktion och livsmedelsproduktion behövs i Sverige är de båda gårdarna överens om.
- Alla färskvaror bör ju tas så lokalt som möjligt för att undvika kostsamma och miljöskadliga transporter och så måste det finnas en nationell livsmedelsproduktion så självförsörjningsgraden i Sverige är tillräcklig vid kriser säger Per.
Inge håller med och tycker att det är skrämmande att tänka på hur eventuella kriser skulle påverka landet.