Vid de fullsatta borden sitter publiken med fladdrande öron och ögon på skaft. Här gäller det att hänga med.
Vårens sista premiär på Vadstena Nya Teater är nämligen en kriminalgåta i fyra akter där det är publiken, trots tre rätters middag med åtföljande drycker, som ska avslöja gåtans lösning.
Det konceptet tror jag har slipat såväl manus som spel. Premiärkvällen tycktes flyta på utan premiärnerver och blev tät och underhållande.
”Döden knackar på” utspelar sig en nyårsafton, i ett av Vadstenas fridfulla villakvarter. Det är parmiddag grannar emellan. Hem till Petra och Anders kommer Micke och Annette, som vanligt, sedan många år.
Det blir de välbekanta spänningarna mellan paren och mellan parterna. Petra är veterinär med smådjursklinik och ett problem som hon smyger med. Mannen Anders är en ekonomisk, för att inte säga snål, besserwisser och före detta lärare som har slutat jobba sedan han vunnit pengar i Postkodlotteriet.
Micke är glad och burdus och jobbar med skadedjursbekämpning. Hans fru Annette vurmar för new age med kristallhealing och andekontakter.
Redan i den korta första akten sker brottet, precis vid tolvslaget på nyårsafton.
Man lämnas med frågetecknen surrande runt öronen i väntan på akt två. Då får man bevittna inledningen till nyårsfesten i Vadstenavillan. Här avslöjas att Anders fått bestämma aftonens nyårsmeny: falukorv; han är som sagt ekonomisk.
Här kommer också annat upp till ytan, som Petras och Anders ofrivilliga barnlöshet, antydningar om vänsterprasslande och annat typiskt för parmiddagar på scen. En spiritistisk ritual av det flummigare slaget, där kvartetten åkallar det hinsides med hjälp av den gamla anden-i-glaset-seansen, iscensätts av Annette.
Men det fiffigt underhållande med föreställningen är alltså att ett brott begås redan i början och att man måste hänga med i minsta tonfall, minsta gest för att sedan försöka delta i lösandet av gåtan.
Det är svårt. Trots ivrigt grubblande under och efter föreställningen lyckades jag inte alls pricka rätt.
Är man inte road av att försöka gissa vem som är skyldig i en ”dödsrolig mordgåta med supé”, som underrubriken lyder, så kan man bara avnjuta bra teater. Malin Kärrbrink är nervig och spänd som Petra, Eva Granlund som Annette är aningen tafatt och mesig, men trots sitt new age-flummande ändå den mest sympatiska. Niclas Angerborns Micke strör one-liners omkring sig och är bullrigt självironisk, Lasse Olofssons Anders är en jobbig typ men han ruvar på en känslig hemlighet.
Och musikern/kompositören Göran Friman bidrar med ett annat viktigt inslag: stämningen av något hotfullt mitt i nyårsfirandet.
”Döden knackar på” ges ytterligare tio gånger, fram till och med den 6 maj.