En bil från trafikverket blockerar en tredjedel av länsväg 1050, vilket håller trafikhastigheten på en acceptabel nivå. Dagen innan körde någon av vägen. Bilen for förbi endast centimeter från tomtgränser, upp på vägen igen, hade tur att slippa mötande trafik och rymde tillslut från platsen. Andra olyckan på en vecka. För Österstadborna Hans Rosén och Britt-Marie Haglund är händelserna ännu en påminnelse om deras obehagliga situation. Från deras hus på Almedalsgatan till länsvägen är avståndet 30 meter. Från tomtgräns till väg är avståndet åtta meter.
– Första åren vi bodde här tog vi till och med hand om gräset mellan häcken och vägen. Hade vi stått där med gräsklipparen igår så, ja, ni ser ju, berättar Hans Rosén och pekar på hjulspåren.
När Jan Nyberg, som levt i Österstad sedan 70-talet, skickade in ett förslag på hastighetssänkning till länsstyrelsen år 2012 blev utgången inte som han hade önskat.
– Istället höjdes hastigheten från 70 km/h till 80 km/h. Senast 2014 mätte polisen en snitthastighet på över 100 km/h längs sträckan förbi Österstad, berättar Jan Nygren.
Det var inte första eller sista tvisten med kommun och styrelser. Redan 2009 lämnades första förslaget om möjligheten att sätta upp ett bullerskydd. Då främst för att slippa oljudet, men idag minst lika aktuellt för säkerheten.
– Utomhus går det knappt att vara, men enligt miljö-och hälsoskyddsenheten är ljudnivån okej. Lätt att säga när man beräknar det på datorn inne i Motala. Och i den här takten är det bara en tidsfråga tills en bil hamnar inne på gården, menar Hans Rosén.
I en överfull pärm har Jan samlat senaste sex årens hundratal mailkonversationer med olika myndigheter. Varje överklagan av fattade beslut har nekats, med hänvisas det tillbaka till den ljudmätningen som gjordes 2009. Att trafiken blivit intensivare och hastigheten högre verkar det inte tas någon hänsyn till. Inte heller visas något intresse för att komma till Österstad och själva uppleva situationen.
– Men inne i Motala byggs det bullerskydd i Varamon för att några tennisbollar låter för högt. Så är det att bo på landet, man prioriteras bort, men skatt måste vi ändå betala, säger en besviken Hans.