Trafikverket utför i samråd med Länsstyrelsen i år både restaureringsåtgärder i gamla alléer och inventerar insektslivet i två av de mest värdefulla, en poppelallé vid Haddorp, strax utanför Linköping och en björk-klibbalsallé vid Duseborg, söder om Linköping i Nykilstrakten.
Vid poppelallén, Haddorp, har gjorts mycket fina fynd. Bland annat en stor raritet, en vedvivel med ytters få fynd i länet och landet.
– Idén dök upp i fjol när vi diskuterade naturvärden i alléer och det gällde popplar som vi har dålig kunskap om. Då föll valet på Haddorp, där det finns en allé av svartpoppel – en amerikansk art. Det här är den äldsta och finaste poppelmiljön som jag känner till i Östergötland, säger Nicklas Jansson.
Nicklas Jansson som arbetar på Länsstyrelsens naturvårdsenhet i Östergötland, är träd och insektsexpert och är även huvudförfattare till boken ”Vägarnas träd – om trädens skötsel, värdefulla strukturer och följearter”.
– Vi har gjort en inventering av skalbaggar mellan maj och augusti 2017. Ett projekt som bekostades av Trafikverket. Vi ville veta vad poppel, klibbal och björk har för mångfald. Alla dessa träd är ju som hyreshus med många inneboingar. Där lever förutom fladdermöss och många fåglar en stor mängd olika specialiserade insekter, helt enkelt.
Inventeringen utfördes av Stanislav Snäll, en skalbaggsexpert, som satte upp små fällor och därigenom får man ett smakprov på mångfalden som annars gömmer sig i träden.
– Vi har fått in några resultat redan, säger Nicklas och fortsätter:
– Allt pekar på att den här poppelallén är väldigt intressant. För här finns bland annat almvedviveln. Den är rödlistad i den högsta kategorin och är starkt hotad bland annat på grund av att almsjukan dödar de gamla almarna som den också kan leva i. Insekten lever av murken ved på insidan av trädens stammar, i håligheter. Den finns i flera träd i allén, så sköter man om den här allén finns en chans att bevara viveln på lång sikt.
Claes Wennerqvist arbetar som projektledare för drift och underhåll i ett av Trafikverkets distrikt i Östergötland. Han ansvarar för ungefär 130 mil av det statliga vägnätet.
– Mina arbetsuppgifter består av en del kontroller och en del utveckling och en del såna här projekt som alléer. Jag försöker bevara och sköta den anläggningen som vägarna utgör. Sen om det är en motorväg eller det är en grusväg så är det allt där emellan. Jag tror vi har cirka 32 000 alléträd i vårt driftområde.
Hur började ert samarbete, Nicklas och Claes?
– I och med att vi fick in dispansansökningar för det generella biotopskyddet så tog vi från Länsstyrelsen initiativet i och med att vi tycker det är så värdefullt att vi vill satsa lite extra, medel och tid, på att få till så bra lösningar som möjligt, förklarar Nicklas.
– Därför har vi fortsatt med återkommande träffar med Trafikverket för att diskutera och få fram bra lösningar på de här alléerna som dyker upp efter hand. Då alléerna är gamla och dåligt underhållna är det ett aldrig sinande behov. Vi ser med glädje på att man nu vaknar upp lite grann och vill satsa lite extra. För med den utveckling man haft de senaste 20 åren så räcker det inte till och vi tappar värden hela tiden. Så det behövs nu en storsatsning. Det vi ser här är en bra start.
När började diskussionen om Haddorps allé?
– 2015 var jag med då vi var ute med Göran Fagerås, Linköpings förre stadsträdgårdsmästare. En stor guru på trädvårdsfrågor, säger Claes.
– Men det var ett arbete innan, så det är säkert fem år tillbaka som den här allén har funnits med i diskussionerna och då ur säkerhetsaspekten. Träden är alla ihåliga och i förhållande till sin höjd var de då för svaga i stammarna.
– Och att man skulle hålla kvar den naturvårdsmässigt. Hade vi inte beskurit den då hade den börjat trilla samman vid nästa höststorm, förklarar Nicklas.
Vintern 2015 gjordes en del nödåtgärder i allén. Man tog bort större delen av kronan för att minska vindfånget. Poppel är bra på att skjuta nya skott och idag finns en ny men mindre krona på alla träden.
– Och vi gjorde som han sa, säger Claes Wennerqvist.
– Det gick bra, för träden står kvar och ser fina ut idag, instämmer Nicklas.
Angående Trafikverket och fördelning av resurser och pengar säger Claes Wennerqvist satsas det idag mest pengar på det högtrafikerade vägnätet.
– Det är ett smalt område det här och vi får söka särskilda pengar för denna typ av insatser. Men lite ”proppen ur” är det ju. Argumentation och bra underlag är svårt att säga emot. Vi hade ju ett bekymmer här i allén vid Haddorp, med höga trädkronor och att det skulle kunna raseras. När vi presenterade det, ja då fick vi pengar. Det var alltså en trafiksäkerhetsåtgärd man gjorde på en klass 4-väg. (Där motorvägar har nummer 1 och en mindre grusväg har nummer 5).
I samband med beskärningen gjorde man även en inventering av djurlivet i allén. Som blev en breddning av kunskaperna vilka naturvärden alléerna har i Östergötland.
– Här i region Öst är det här samarbetet med Länsstyrelsen lite unikt. I andra län är det mer mejl och inget personligt, som vi gör här, säger Claes.
Claes beskriver de återkommande träffarna och inventeringarna som viktiga för när man väl kommer fram till en dispensansökan då är Länsstyrelsen och Nicklas, redan insatt i ärendet.
Trafikverket står således för pengarna och Länsstyrelsen stöttar så det blir så bra lösningar som möjligt. Haddorps allé är ett bra exempel på detta samarbete som Claes och Nicklas beskriver och talar sig varma för.
– Det är i förebyggande syfte det är viktigt med en dialog, innan det blir att man måste göra akutåtgärder, som till exempel att behöva fälla en allé för att den är i för dåligt skick, menar Claes.
– Men det är mer som skulle behövas, det är egentligen dags för att göra en stor kartläggning av Trafikverkets alléer nu, att få en uppdatering på situationen i länet. Det finns en gammal inventering men den börjar komma till åren nu. Den är väl 20 år vid det här laget. Träd åldras och åtgärder behövs för säkerheten och bevarandet av natur- och kulturvärden, säger Nicklas.
– Om man ska sätta in alléerna i ett sammanhang här i länet och vad vi jobbar med på naturvårdsenheten, så har vi ett program är finansierat från Naturvårdsverket och som vi kallar ÅGP eller åtgärder för skyddade arter. Här finns det den del som heter ”ÅGP – skyddsvärda träd” och då ingår alléerna i det. Det är därifrån vi tar pengarna till att jobba med de här frågorna. I och med att alléerna är en så stor andel av de skyddsvärda träden.
– I Östergötland har man insett värdet av att jobba med mångfalden och Trafikverket är en viktig aktör, säger Nicklas Jansson, Länsstyrelsen och Trafikverkets Claes Wennerqvist håller med:
– Det ingår i vårt arv att förvalta det här så att våra barn och barnbarn kan i åka i vackra alléer.