â Vi mĂ„ste förstĂ„ att det finns barn och unga som befinner sig i den hĂ€r situationen, sĂ€ger Juno Blom, nationell utvecklingssamordnare mot hedersförtryck, vid lĂ€nsstyrelsen i Ăstergötland.
â Under mina tio Ă„r som samordnare har jag sett att medvetenheten om hedersrelaterat förtryck och vĂ„ld har ökat hos skolor och socialtjĂ€nst. Samtidigt Ă€r det mĂ„nga barn och unga som inte fĂ„r den hjĂ€lp som de har rĂ€tt till, sĂ€ger Juno Blom.
Redaktionen har gĂ„tt igenom ett 30-tal domar frĂ„n tingsrĂ€tt, förvaltningsrĂ€tt och kammarrĂ€tt tre Ă„r bakĂ„t i tiden dĂ€r socialtjĂ€nsten har gjort ingripanden och tvĂ„ngsomhĂ€ndertaganden för att skydda unga tjejer pĂ„ olika platser i Ăstergötland.
Materialet som vi har gĂ„tt igenom vittnar om hur tjejer i stora och smĂ„ orter i lĂ€net lever under hedersförtryck och utsĂ€tts för hĂ„rd kontroll och ibland vĂ„ld. I domarna finns berĂ€ttelser om familjer som uppfostrar döttrar med mĂ„let att flickorna inte ska dra skam över sina familjer och i framtiden ska behaga sina Ă€kta mĂ€n. Tjejer tillĂ„ts inte umgĂ„s med vilka kompisar som helst, fĂ„r inte ha killar som kompisar, tvingas gĂ„ raka vĂ€gen hem efter skolan för att hushĂ„llsarbeta och fĂ„r inte delta i fritidsaktiviteter. Tjejer blir slagna med tillhyggen som skĂ€rp och brödkavlar och kallade âhoraâ av sina familjemedlemmar. Familjer vittjar flickors mobiltelefoner och avgör vilka klĂ€der de fĂ„r bĂ€ra.
Redaktionen har valt att Äterge tretton av historierna ur materialet som vi har gÄtt igenom. Historierna finns i slutet av den hÀr artikeln.
LĂ€nsstyrelsen i Ăstergötland har regeringens uppdrag att arbeta mot hedersrelaterat vĂ„ld och förtryck som barnĂ€ktenskap, tvĂ„ngsĂ€ktenskap och könsstympning, men Ă€ven andra former av förtryck. Ă r 2014 öppnades en nationell stödtelefon dĂ€r utsatta unga, eller personal som möter barn, kan fĂ„ vĂ€gledning.
Hittills har stödlinjen avslöjat 1 771 fall av drabbade. Flest Ă€renden kommer frĂ„n regionen VĂ€stra Götaland â och tvĂ„a hamnar Ăstergötland.
â Det beror förmodligen pĂ„ att skolor och socialtjĂ€nst har blivit bĂ€ttre pĂ„ att upptĂ€cka fall av hedersförtryck, sĂ€ger Juno Blom.
Ăven om hon ser medvetenheten och kunskapen hos myndigheter öka Ă€r hon inte nöjd. Fler unga tjejer och killar lever i hedersstrukturer och mĂ„ste fĂ„ hjĂ€lp att komma ur förtrycket, anser hon, och hon Ă€r kritisk mot bland annat bristande information till nyanlĂ€nda.
â Om man kommer till Sverige och inte kĂ€nner till det lĂ„ngsiktiga jĂ€mstĂ€lldhetsarbetet som vi hĂ„llit pĂ„ med hĂ€r, kvinnors och barns rĂ€ttigheter enligt lag, och allas skyldighet att inte krĂ€nka andra, dĂ„ mĂ„ste man fĂ„ tydlig information om det. HĂ€r mĂ„ste vi vidta Ă„tgĂ€rder, sĂ€ger Juno Blom.
Juno Blom Ă€r ocksĂ„ bekymrad över segregationen i ytteromrĂ„den dĂ€r hederskulturer kan leva vidare med hjĂ€lp av âmoralpoliserâ. I en tidigare intervju med kommunalrĂ„det i Linköping, Daniel Andersson (L), Ă€r ocksĂ„ han kritisk till att allt fler mycket unga flickor klĂ€s i slöja i förskolor och skolor, och inte törs ta av slöjan eftersom syskon eller kusiner bevakar flickorna utanför hemmet.
LÀs mer:Politikern vill ha bort slöjor i förskolan
â Vi har en del Ă€renden till vĂ„r stödtelefon dĂ€r förĂ€ldrar först har stĂ„tt pĂ„ flickans sida och vill ge henne frihet, men sedan har de blivit pĂ„verkade av âmoralpoliserâ och gett efter för pĂ„tryckningar att utöva förtryck mot flickan. I vissa fall kan utomstĂ„ende till och med gĂ„ pĂ„ en flickas bröder för att tvinga dem att uppfostra henne. SĂ„ hĂ€r fĂ„r det inte gĂ„ till, sĂ€ger Juno Blom.