Nils Erkstrand, tre år, springer ett högljutt glädjevarv när collierna Vilda, Ludde och lilla chihuahuan Doris gör entré i barnhabiliteringens lokaler. Det är höjdpunkten i barnens tre timmar långa intensivträning som pågår två gånger i veckan i sex veckor där hundarna deltar vid ett par tillfällen.
Barnen vi träffar har en typ av cerebral pares som gör att de har en försvagad kroppshalva (unilateral spastisk cp). Behandlingen som kallas CI-terapi går ut på att få barnen att träna den svaga sidan och då framförallt den svagare handen. En specialgjord vante med en stel skena i har därför satts på den starka handen för att barnen ska använda den svaga.
– Att få barnen att använda den svaga handen är inte lätt, men hunden motiverar otroligt mycket. Då gör barnen massor med saker som de inte hade gjort om inte hunden hade varit där, berättar Helene Nilsson, specialpedagog, på habiliteringens länsteam.
Behandlingen utförs av Länsteam Lemo och består av intensivträning i grupp. Tillsammans bygger barnen en lekhage, häller upp vatten och hundgodis i skålar. En matta på golvet behövs också om hundarna vill vila lite. Theodor Stensen, tre år, går och hämtar collien Ludde som blivit veteran vid det här laget. Lugnt och bekvämt sätter han sig på rullbrädan som Theodor drar till hagen på andra sidan rummet. När alla hundarna är på plats samlar hundföraren och arbetsterapeuten Maria Stenmark barnen i ring. Det är dags att spåra godis. En rund bricka med koppar gömmer godiset och när hunden Ludde puttar på en av dem lyfter Theodor Stensen upp den med sin svagare hand.
Terapihundar har använts i habiliteringen sedan 2013 i såväl barngrupper som tonårs- och vuxengrupper. För tonåringar har hundarna varit en stor tillgång för att träna kommunikation och socialt samspel, berättar Helene Nilsson.
– Vi pratar om olika saker, dels deras funktionsnedsättning, dels livet i allmänhet. Genom att få fokus på hunden kan det bli lättare att prata om svårare saker, som kärlek till exempel.
Hunden kan också få dem att förstå att människor liksom hundar har olika beteenden. Vissa ungdomar som Helene Nilsson träffar kan vara hyperaktiva och genom att ha en hund som har samma beteende gör det lättare att prata om funktionsnedsättningen.
– Det blir lättare att få dem att förstå utan att behöva prata om sig själva.
Samspelet med hundarna och de olika momenten ger barnen effektiv träning. Nu har det blivit dags för agility. Hinder ska monteras och ringar ska tas fram. Hundarna laddar och när Theodor Stensen ropar ”Hopp” skuttar Ludde glatt genom ringen. Helene Nilsson har tillsammans med sina kollegor fokus på hur barnen rör sig.
– Här får barnen träna att lyfta hela armen genom att de för kopplet över hindren, säger Kajsa Edqvist Müller, specialpedagog.
För barnen väntar en livslång träning. Genom att få barnen att träna med två händer och använda hela kroppen förebyggs framtida snedställningar. I bakgrunden finns föräldrarna som ser hur barnen utvecklas från gång till gång, däribland Anna Nilsson som är mamma till Nils Erkstrand, tre år.
– Han får en helt annan motivation wtt göra den här typen av träning och tycka det är roligt att komma hit och även att det blir roligt att träna hemma.
Efter passet pustar barnen, vuxna och hundar ut tillsammans. Föräldrarna masserar barnens händer som de tränat under dagen. Theodor Stensen har både Ludde och Vilda vid sin sida. Han drar fingrarna genom pälsen.
Regionens beslut att tillåta fler terapihundar i vården bygger att verksamheterna själva hittar sätt att finansiera den, företrädesvis genom forskningsmedel eftersom det finns relativt lite forskning på området. På habiliteringen i Linköping har pengarna kommit bland annat från den numera borttagna hälsopotten och i år kommer pengarna från något som regionen kallar "KIPPEN".
– Vi vill permanenta och utveckla den här verksamheten till att komma fler barn tillgodo och det kommer vi hitta medel för att göra , säger verksamhetschefen, Margareta Lind. Det är inte en jättekostnadsdriven verksamhet, men det vi ser är att vi kommer att behöva visst tillskott, men vi har inte hunnit inleda någon dialog med politiker och beslutsfattare ännu.