Livsstilsrelaterade sjukdomar som fetma och typ-2-diabetes kan försämra männens spermiekvalitet. Rörligheten är ett sätt att mäta kvaliteten hos spermierna.
Och där visar en ny studie, publicerad i mellandagarna i PLOS Biology, av forskare vid Linköpings universitet att vad män äter har stor betydelse och att det handlar om tydliga effekter på mycket kort tid.
Femton yngre, icke-rökande och normalviktiga män deltog i den två veckor långa studien, ledd av Anita Öst, universitetslektor vid institutionen för klinisk och experimentell medicin vid Linköpings universitet.
Under den första veckan av studien fick deltagarna äta en hälsosam kost enligt de Nordiska näringsrekommendationerna. Samma kost gällde även för vecka två men då tillfördes även rejäla mängder socker – 3,5 liter läsk eller 450 gram godis om dagen.
Före, under och efter studien mättes rörligheten hos männens spermier. Resultatet förvånade forskarna. Från början var spermierörligheten låg hos en tredjedel av männen. Men under studiens gång blev den normalhög hos samtliga.
– Det vi ser som positivt är att detta visar att ändrad kost ger effekt på så kort tid. Gravida kvinnor får kostråd hela tiden. Kanske skulle de här kunna leda till kostrekommendationer till män som vill skaffa barn och öka chansen både till fertilitet och till att få friska barn, säger Anita Öst.
Spermierörligheten ökade när männen vräkt i sig läsk och godis. Ska det tolkas som att socker är bra?
– Vad det visar är att socker på kort sikt inte har någon negativ effekt för spermieproduktionen hos unga friska män i 20-30 årsåldern. Men det är inget jag skulle rekommendera. Socker är inte bra på lång sikt. Och den största effekten syntes redan efter första veckan när männen enbart ätit en hälsosam kost, säger Anita Öst.
En av de saker LiU-forskarna intresserades sig för var epigeniska fenomen – att egenskaper förändras och kan överföras från föräldrar till avkomma via ägg eller spermie.
I en tidigare studie har forskarna sett att bananflugehannar som konsumerat mycket socker oftare fick feta avkommor. Och studier på möss har visat att små RNA-fragment i spermierna spelar roll för epigeniska fenomen generationer framåt.
Därför ville forskarna se om ett högt intag av socker påverkar RNA-fragment även hos människan.
– Kanske samma mekanism som styr spermiernas rörlighet påverkar även RNA, säger Anita Öst.