Prostatacancer skördar 2 400 liv varje år, bröstcancer 1 400 liv. Den första siffran har legat på samma nivå i 20 år. Trots att prostatacancer är den avgjort vanligaste cancersjukdomen i Sverige får Mustaschkampen inte till närmelsevis lika mycket uppmärksamhet som Rosa bandet.
Stämmer den bilden?
– Absolut. Bakgrunden är att män är rädda för att prata om hälsa och sjukdom, medan det motsatta gäller för kvinnor. Därför känner många heller inte till att prostatacancer är den vanligaste cancerformen, säger Torsten Tullberg, kampanjledare för Mustaschkampen.
Hur har okunskapen yttrat sig?
– Bröstcancerföreningens riksorganisation bildades 1982, Prostatacancerförbundet först 2006. Inte förrän 2012 började man med utåtriktad verksamhet. Fram tills dess stoppade männen huvudet i sanden.
Du kallar er information för "livsavgörande kunskap".
– Ja, att känna till prostatacancerns allvar och att det oftast går att bota sjukdomen, om den upptäcks i tid, är en livsavgörande kunskap. Det handlar om ett enkelt blodprov i armvecket!
Vilka män är i riskzonen?
– Alla över 45 år är i riskzonen och bör ta ett så kallat PSA-prov. Det går bra på vilken vårdcentral som helst.
PSA-proven har diskuterats.
– Det grundar sig i att många med lite förhöjda värden förr överbehandlades, så jobbar inte vården längre. Nu sker i stället regelbundna uppföljningar vid förhöjda värden.
Varför kallas inte alla män över 45, precis som kvinnor genomgår mammografi?
– Det är på gång. Socialstyrelsen omprövar just nu ett gammalt beslut. Vår förhoppning är att man tänker om.
Vilka är de typiska tecknen i början av prostatacancer?
– Att inte ha några symtom alls, tyvärr! När de klassiska symptomen uppträder, ont att kissa och blod i avföringen, är det ofta för sent och cancern har hunnit sprida sig. Det är det som gör sjukdomen så förrädisk.
Ser du, trots den dystra statistiken, någon ljusning?
– O ja. En oerhört positiv attitydförändring är på gång, det är som en lavin. Unga män i dag har lättare att prata om sin hälsa. Förr ville ingen drabbad ställa upp och berätta, så är det inte nu. Vi har dessutom över 200 företag och organisationer i ryggen.
Varför är det kvinnor som är frontfigurer i Mustaschkampen?
– Därför att det oftast är kvinnor som får iväg männen till läkare. Kändiskvinnorna som ska hjälpa oss är Emma Wiklund, Jessica Folcker, Camilla Grebe, Lill Lindfors och Sara Sommerfeld.
Vad är mer nytt för i år?
– Vi tar över Farsdag, 13 november, och gör dagen till prostatacancerdagen. Kampen mot prostatacancer pågår året runt, men inför Farsdag sker en kraftsamling. Under november uppmanar Mustaschkampen svenska folket att visa sitt stöd, bland annat genom att köpa en nyframtagen Farsdag-nål.
Dagen får en ny innebörd?
– Ja. Farsdag kan bli den dag då barn och kvinnor stöttar männen, så att de bryr sig mer om sin hälsa och lägger om sin livsstil, kanske enligt Prostatacancerförbundets 5-punktsprogram (se faktaruta).
Mustaschkampens förgrundsfigur är Peter Örn, tidigare partisekreterare i Folkpartiet, chef för Röda Korset, Riksteatern och Sveriges Radio.
– Män måste våga börja prata och bry sig mer om sin hälsa, säger han.
Han vet vad han talar om.För några år sedan drabbades han av prostatacancer och har skrivit boken ”Prostatacancer – En bok om hopp”. Där berättar han om sin rädsla för döden och ovissheten. I dag är han frisk och tacksam över att hans prostatacancer upptäcktes i tid.