Det finns ingen som vill att människor som vårdas på sjukhus blir sjuka av vården. Ändå händer det. Patienten kan i vissa fall få livslånga skador. I några procent av fallen leder det till patientens död.
Oftast går det dock bra, men det kräver i genomsnitt att patienten stannar på sjukhuset dubbelt så lång tid som om skadan inte uppstått. Bara den förlängda vårdtiden kostar, förutom mänskligt lidande, miljarder.
Sveriges kommuner och landsting (SKL) följer upp vårdskadorna på flera sätt. En dag om året räknar personalen på sjukhusen patienter som lider av vårdrelaterad infektion och/eller trycksår.
Den mätningen kompletteras med journalgranskningar som ger en mer heltäckande bild. Senast i maj i år presenterade SKL resultatet av en sådan som omfattade granskning av 60 000 journaler på 60 olika sjukhus under tre års tid.
Den visade att vårdrelaterade skador minskat något mellan 2013 och juni 2016 men att minskningen planade ut under slutet av perioden.
Den allra största andelen, mer än en tredjedel, av vårdskadona orsakas av infektioner, vårdrelaterade infektioner (VRI). Vanliga VRI är urinvägsinfektion, infektion i sår efter en operation och lunginflammation. Kostnaden för förlängd vårdtid för undvikbara VRI har uppskattas till mellan drygt två och drygt tre miljarder kronor.
Näst flest, cirka 13 procent av vårdskadorna, sker i samband med en operation. Det kan handla om att fel ingrepp görs, att ett organ skadas eller att en blödning uppstår.
Vårdrelaterade skador kan också uppstå av exempelvis fel insatt läkemedel eller att patienten inte får tömma sin blåsa vilket kan få till följd att urinblåsan tänjs ut vilket i sin tur kan orsaka livslånga problem med att kunna kissa. Vanliga skador är också trycksår och fallskador.
När journalerna granskas görs också en bedömning av hur många skador som hade kunnat undvikas eller troligen hade kunnat undvikas. Bedömningen är att sex av tio skador inte hade behövt inträffa.