Så Albin Gunnarson behöver egentligen inte vara dyster för att han inte odlar någon raps i år.
Annars låter det ju lite konstigt, med tanke på att han är agronom vid Sveriges frö- och oljeväxtodlare och jobbar för Svensk raps – och egentligen en extremt entusiastisk och kunnig rapsodlare.
– Det var för mycket regn i höstas, jag hann inte med att så, säger han och skrattar lite. Lite skandal i branschen, så klart! Men min raps hade inte blivit bra om jag skulle ha sått så sent.
Och alla skadedjuren råkar vara extremt många i år. Värst är rapsbaggen. 90 procent av den ekologiska rapsen är skadad, men också de konventionella odlingarna drabbas. Baggen äter pollen, och den gör det redan på knoppstadiet så blomman slår aldrig ut. Det blir ju katastrof, så klart.
Ja, och så är det de grå åkersniglarna. Det var som sagt regnigt i höstas, och då blir de många och de äter gärna raps. Och så har vi rapsjordlopporna, en sorts vivlar som äter sig in i växtstammen.
Så det där rapsfältet jag såg som redan var överblommat var nog helt enkelt bara förstört av insekter.
Men varför odla raps, om det är så känsligt?
– Det har varit flera gynnsamma år för raps, det råkar vara extremt tufft just i år, säger Albin Gunnarson. Raps är en jättebra förfrukt till höstvete, och det är ju Östergötlands stora spannmålsgröda.
Förfrukt?
– Ja, eller avbrottsgröda. Man måste växla grödorna på åkern för att minska växtsjukdomarna, och dessutom minska behovet av gödning och bekämpningsmedel. Då är raps bra att växla med vart femte år. Lin eller ärter går också bra.
Albin Gunnarson är sjätte generationen lantbrukare på släktgården Bobergs västergård som han tog över för åtta-nio år sedan.
Valde du verkligen yrke själv? Eller kände du dig tvungen?
– Jag valde själv, säger Albin utan att tveka, jag ville alltid bli bonde. Sådde frön redan i sandlådan....det fanns någon period när jag var typ 14 och var lite tveksam, men det gick snabbt över.
Verksamheten har förändrats. Mjölkdjuren försvann från gården 1975 och 15 år senare också köttdjuren.
Men raps har funnits länge på gården, både pappa och farfar odlade denna gröda och redan under utbildningen till agronom gjorde Albin flera arbeten om raps. Han blev rekryterad och knuten till oljeväxtodlarna långt innan han tog över lantbruket. Nu är han ansvarig för försöksverksamheten med raps på lantbruksuniversitetet i Alnarp.
– Rapsen utvecklas hela tiden, berättar han, med olika typer av växtförädling. Vi får ständigt nya, bättre sorter. Genmanipulerade grödor är inte tillåtna i Europa, men andra typer av förädlingsarbete pågår hela tiden.
Från början odlades raps under andra världskriget för att man ville ha olja till smörjning och lyktor och sånt, den gick inte att äta. När den giftiga erukasyran sedan togs bort ur rapsen kunde man börja göra margarin av oljan. Därefter togs glukosinolaterna bort, oljan blev allt bättre och började förädlas vidare. Olika typer passar för olika användningsområden.
– Det mesta av den svenska rapsen pressas i Karlshamn, berättar Albin Gunnarson, men det finns också lokala pressar.
Albin planerar att pressa sin egen olja inom några månader.
– Efterfrågan är stor på lokalproducerade livsmedel, säger han, det skulle vara roligt att göra det själv.