Det framkommer i en revisionsrapport som presenterades för regionstyrelsen under tisdagen. I teorin är det mesta på plats. Det finns dokumentation och riktlinjer för chefskapet inom regionen och det finns ett rikt utbud av program och kurser för kompetensutveckling.
Men i praktiken är arbetssituationen så pressad att cheferna inte väljer att delta i utbildningarna. Revisorerna påpekar i sin rapport att bristerna inte är lika tydliga inom alla verksamheter som granskats. Men det framgår av en enkät som 36 verksamhetschefer svarat på att sex av tio tycker att arbetsbelastningen är för stor.
I intervjuer av åtta chefer framgår att flera alltid är "uppkopplade", både på helger och under semestern. För mycket tid går åt till administrativa uppgifter och den tuffa arbetsbelastningen anges som skäl till att samverkan med andra vårdgivare, som kommunen eller andra kliniker, inte alltid fungerar som den ska. Man har helt enkelt inte tid att samverka.
Revisorernas kritik riktas mot regionstyrelsen, men det är Zilla Jonsson som HR-direktör som ansvarar för uppgiften att föreslå och genomföra åtgärder.
– Jag ser allvarligt på kritiken även om vi redan vet att ledarskapet inom sjukvården är utsatt, säger hon.
Åtgärder som hon föreslår är bland annat att minska antalet underställda per chef, förbättra utbudet av utbildningar så att de är värda att prioritera och förbättra stödet för cheferna från centralt håll och genom mentorer.
Närmare sex av tio chefer anser inte att de har tillräckliga ekonomiska resurser för att rimligen kunna leva upp till sitt ansvar. Det är ett problem som inte går att åtgärda enligt Zilla Jonsson.
– Vi kommer nog aldrig att ha tillräckligt med pengar inom offentlig verksamhet, konstaterar hon.
Revisorerna har valt ut tre produktionsenheter där 36 av 55 verksamhetschefer svarat på en enkät. Därutöver har åtta chefer för verksamheter inom enheterna intervjuats.