Enligt ett EU-beslut 2015 ska alla medlemsstater minska förbrukningen av plastbärkassar. Cirka 80 bärkassar per person förbrukar vi svenskar per år. Enligt det svenska Naturvårdsverkets förslag ska den siffran halveras till 2025. Redan i november i år kan det nya priskravet på fem kronor på alla plastbärkassar med en tjocklek på mindre än 50 mikrometer införas.
Det betyder att alla butiker, även i sällanköpshandel som kläder och liknande, tvingas att ta betalt för påsen.
Bakgrunden är att vi skräpar ned för mycket. Inte minst haven är nedsmutsade av plast. Plocktester vid svenska stränder på västkusten har visat att 87 procent av skräpet utgjordes av plast, och en stor del av det var förpackningar och påsar.
Totalförbud?
Naturvårdsverket har utrett flera olika lösningar för att minska påsförbrukningen. Bland annat ett totalförbud mot påsarna, information, avgift med en tillhörande fond och frivilliga överenskommelser. Men en kraftig prisökning tycks vara den bästa lösningen. Som exempel ges Systembolagets tidigare prishöjning på 50 öre per påse. Det gav en minskning på endast 0,8 procent, eftersom Systembolagets kunder är relativt prisokänsliga. Därför drar verket slutsatsen att det måste till en "betydande prishöjning".
Ett totalförbud är effektivast när det gäller att uppfylla målet. Däremot anses det inte vara kostnadseffektivt eftersom det slår olika mot olika aktörer. Information har oftast bara effekt under begränsad tid. En avgift med tillhörande fond som finansierar exempelvis olika miljöinsatser kräver för mycket administration och frivilliga överenskommelser anses ta för lång tid för att nå målet. Därför vinner prisökningen i längden, enligt Naturvårdsverket.
300 procent
En bieffekt på prisökningen är att den ger ökade intäkter till butikerna. Naturvårdsverket bedömer vinstmarginalen för en påse i dagligvaruhandeln till cirka 300 procent. En minskad användning av påsar väntas i sin tur leda till minskad omsättning för tillverkare och importörer av plastkassarna. I stället blir det en ökad efterfrågan på alternativa bärkassar, exempelvis i tyg.
Icahandlaren Torbjörn Flack på Ica Signalen i Linköping är en av alla handlare som berörs. Han anser att plastförbrukningen bör minska. Men han tycker att priset är högt:
– Oj! Fem kronor! Det är väldigt mycket i relation till vad påsen kostar i inköp för oss. Men det är ett bra syfte. Samtidigt fanns det ju en tid då plastkassarna var gratis. När priserna infördes så var ju miljön ett argument. Men det fick ingen större effekt vad jag kan se. Den här prisökningen tror jag kommer att få kunderna att tänka efter.
Har ni ett ansvar för vad konsumenterna gör med påsen?
– Nej, det tycker jag inte vi har. Däremot har vi ju tagit fram miljövänligare alternativ, och vi planerar att dela ut gratis flergångspåsar till våra premiumkunder.
"Bekymrade"
Mats Hedenström, näringslivspolitisk chef på Svensk handel, säger att man välkomnar förslaget som nu går ut på remiss.
– Vi har ett ansvar för vad vi säljer. Men vi är bekymrade över att man drar alla påsar över en kam. Vi vill vara med och diskutera hur det här ska utformas i något slags branschråd. Det är viktigt att se på konsekvenserna och inte trycka undan miljövändliga alternativ. Vi vill inte att man börjar använda papperspåsar i stället, eftersom de är mer energikrävande att tillverka. Och vi tror att priset borde vara högre i exempelvis en livsmedelsbutik där det används fler påsar, än i klädbutiker, säger Mats Hedenström.