Videon är inte längre tillgänglig
Allt fler resistenta bakterier följer med hem från utlandsresan – tarmbakterier som vanlig antibiotika inte rår på. Ofta slipper man symtom men en del kan bli sjuka i urinvägsinfektion med feber och då måste man reagera.
– Det är viktigt vid kontakt med vården att berätta att man har varit ute och rest. Då kan vi ta odlingar och ge en bredare antibiotikabehandling om det behövs. Har man varit utomlands och fått en infektion, ska man tala om det helt enkelt, säger Åse Östholm Balkehed.
Från en till flera hundra
Antalet personer som har smittats av resistenta bakterier i Östergötland har ökat dramatiskt de senaste åren. För 15 år sedan var det bara en eller två patienter, men nu är det flera hundra per år som smittas och får infektioner.
Drygt två tredjedelar av alla som besöker Indien blir smittade. Även andra asiatiska länder ligger högt. Runt 50 procent av de som rest till afrikanska länder, norr om Sahara, drabbas också.
– Det hade vår tidigare forskningsstudie visat, men även två nya studier, en från Finland och en från Frankrike, kom till samma resultat, säger Åse Östholm Balkehed.
Lättillgänglig
Enligt henne beror förekomsten av resistenta bakterier delvis på hög antibiotikaanvändning. I många länder är antibiotika lättillgängligt och går att köpa på gatan. Men det hänger även ihop med orent vatten och dåliga avlopp.
– Vi lever i en global värld. Och även om vi i Sverige inte använder så mycket antibiotika inom sjukvården, och inom djurhållningen ger det enbart till sjuka djur, är det inte så i alla länder.
Stort globalt problem
Unga och friska som smittas brukar oftast inte få några symptom och blir inte sjuka. De flesta har inga infektionssymptom alls, de bär det bara i tarmen. Och de flesta blir av med de resistenta bakterierna inom ett halvår. Men äldre människor och de som haft diarré under utlandsresan drabbas lättare än andra av urinvägsinfektioner.
– Antibiotikaresistens är ett stort globalt problem och kunskapen måste spridas så att fler länder jobbar hårdare för att begränsa antibiotikaanvändandet, anser Åse Östholm Balkhed.
Linköpings insatser
Infektionsläkare, bakteriologer och apotekare från Linköping och Karolinska institutet har samarbetat med vietnamesiska forskare om att kartlägga vårdrelaterade infektioner på intensiv vårdsavdelningarna på sexton sjukhus i Vietnam. Resultaten i deras forskningsstudie som nyligen har presenterats visar att var tredje patient som vårdades på intensivvårdsavdelningarna hade en vårdrelaterad infektion, som de oftast hade fått på sjukhuset. Många av dessa orsakas av bakterier som har blivit resistenta mot i princip alla antibiotika.
– Resultaten är alarmerande och akuta insatser behövs. Samma trend finns på många håll i underutvecklade länder, främst i Asien och Sydamerika. Det vi ser är en global miljökatastrof på antibiotikaområdet, som pågår parallellt med den globala uppvärmningen, uppger Håkan Hanberger, professor och infektionsläkaren vid Universitetssjukhuset i Linköping och ordförande i Svenska läkaresällskapets referensgruppen för antibiotikafrågor, till regionens forskningstidning.
Han påpekar också att bakterier känner inga gränser:
– Man ser en ökning av resistenta bakterier i sjukvården i Östergötland. Det går inte att komma undan, bara att fortsätta utveckla sätt att bekämpa resistenta bakterier.