IVO:s granskning av regionernas coronavård på äldreboenden visade allvarliga och oacceptabla brister, vilket vi tidigare har berättat om. Den 15 januari var deadline för regionerna att svara på kritiken. Det var på håret att Region Östergötland hann göra det i tid. Stefan Franzén, medicinsk direktör, berättar att regionen skickat svaret under eftermiddagen.
– Vi blev överraskade av bilden som IVO-granskningen gav. Den stämde inte med vår bild av arbetet som var att vi befann oss i ett krisläge i hälso- och sjukvården men snabbt ställde om till pandemin och styrde många resurser till äldreboenden, säger han i en kommentar.
De tre boenden i Östergötland som ingick i IVO:s rapport var Betarens i Finspång, Västerliden i Kinda och Åleryd i Linköping. Region Östergötland har nu gjort egen granskning av de tre verksamheterna och omfattar 28 brukare.
Bristerna var flera enligt IVO. Bland annat kunde inte vård och behandling följas i patientjournalerna.
– Vi ser i stora delar samma fakta som IVO när det gäller dokumentation, där det finns luckor som gör att vi inte alltid kan visa på arbete som faktiskt har utförts. Vi beklagar de fall där det funnits brister och kommer att åtgärda bakomliggande faktorer, säger Stefan Franzén.
Enligt regionen försvåras det för att patienterna hade både kommunen och regionen som vårdgivare.
Enligt IVO vittnade vårdpersonal om att det i början av pandemin fanns en restriktiv hållning till att skicka äldre till sjukhus. Regionen ska ha gjort generella och bedömningar om vårdnivå och gett muntliga direktiv om vårdplatserna tog slut. Men det har inte kommit några muntliga direktiv från särskild sjukvårdsledningen, enligt regionen som inte heller ser några tecken på att patienter ska ha vårdats på fel vårdnivå.
Regionen har gått igenom sitt avvikelsesystem och uppger att det fram till 17 december fanns sex ärenden med oro för eventuell begränsning av vårdnivå av totalt 1 029 ärenden med rubrik Corona. De flesta avvikelserna ska handla om smittrisk, kommunikation om smittrisk under diagnostik, transport och vård.
Regionen fick också kritik för att det i många fall fanns knapphändiga uppgifter, eller inga alls, om ställningstanden om att sätta in palliativ vård. Det var också otydligt om och i vilken mån den enskilde och anhöriga fått information om ställningstagande av palliativ vård. Sådana beslut ska dessutom alltid fattas gemensamt av en läkare och en annan legitimerad vårdpersonal.
Region Östergötlands granskning visar att beslut om palliativ vård togs för 18 brukare. I hälften av fallen var det dokumenterat att beslutet togs gemensamt av läkare och sjuksköterska. Samtal med närstående om "brytpunkt" fanns dokumenterat i 13 fall.
IVO konstaterade att en majoritet av de medicinska bedömningarna gjordes på distans. Regionen uppger i sitt svar att fysiska besök minimerades för att minska smittrisk och på grund av att det var brist på skyddsutrustning.
Samtliga 21 regioner fick liknande kritik av IVO.
– Att samma brister framkommit i samtliga regioner och hos privata vårdgivare tyder på nationellt systematiska svagheter, vilket också Coronakommissionen lyfter i sitt första delbetänkande. Vi behöver samspela på nationell, regional, kommunal och privat nivå. Förhoppningen är att detta blir en chans att dra viktiga lärdomar, säger Stefan Franzén.