– Ofta är den sortens uppsägningar inte betingade av det skäl som arbetsgivaren anger, säger Kurt Junesjö, expert i arbetsrätt och tidigare förbundsjurist på LO/TCO.
Junesjö har inte satt sig in i detaljer i Bergling-fallet. Men säger att han märkt ett generellt mönster där kommunföreträdare tar till utköp för att bli av med anställda när det inte finns saklig grund för uppsägning.
– Det jävliga med den sortens fall är att de sätter sprätt på skattebetalares pengar helt i onödan, säger Kurt Junesjö.
Brandmannen Peder Bergling fick i januari 2016 veta att Räddningstjänsten Östra Götaland tänkte säga upp honom. RTÖG följde inte Lagen om offentlig anställning (LOA), visar det sig när tidningen granskar.
Varslet ledde till en tvist där fackförbundet Ledarna hävdade att uppsägningen var ogiltig. Den slutade med en uppgörelse där RTÖG:s ledning köpte ut Bergling.
I måndagens tidning berättade Corren att fallet upprört anställda som uppfattar att kollegan blivit av med jobbet på fel grund.
Ger sin version
Ledningens skäl till uppsägningen var konkurrerande bisyssla. Enligt RTÖG hade Peder Bergling på hösten 2015 utfört arbete i det företag han drev, som konkurrerade med Räddningstjänstens verksamhet.
Bergling och RTÖG har avtalat om att inte kommentera sin uppgörelse. Dock valde RTÖG:s förbundsdirektör Håkan Dahm några dagar efter påskriften i juli ändå att kommentera ärendet i media. Därför lämnar Peder Bergling nu en kommentar.
– Jag borde ha fått ett skriftligt beslut om att jag inte fick fortsätta med min bisyssla. Istället fick jag en uppsägning, säger Peder Bergling.
Gick med på utköpet
Ett intyg från RTÖG:s dåvarande personalsekreterare som tidningen tagit del av, visar att Bergling tidigare frågat om hans bisyssla var tillåten och fått ja. Vid ett tillfälle efter det utförde Bergling en enklare brandutbildning åt en kund till sitt företag, är hans version.
Varför gick du med på ett utköp, om du anser att du inte har gjort fel?
– Att få jobbet tillbaka var från början nummer ett för mig. Men under förhandlingen kände jag att jag inte kunde komma tillbaka och arbeta tillsammans med personer som uppvisade avsaknad av empati och vilja att föra en saklig dialog, säger Peder Bergling.
Därför, säger han, gick han till slut med på arbetsgivarsidans förslag om utköp.
Förbudet existerar inte
Enligt Lagen om offentlig anställning (LOA) kan kommun, landsting eller stat besluta att anställda inte får ha bisysslor om de konkurrerar med eller kan skada förtroendet för arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska delge medarbetaren förbudet skriftligt. Beskedet ger den anställde möjlighet att avveckla sin bisyssla, eller säga upp sig och kunna fortsätta bisysslan.
Sören Öman, vice ordförande i Arbetsdomstolen och delaktig i att utforma dagens lagtext, säger:
– Formuleringen i lagen gjordes som en säkerhet för arbetstagare med bisysslor att få besked om hur arbetsgivaren ser på sysslan.
Peder Bergling fick aldrig något bisyssleförbud. Och förbudet existerar inte. Tidningen har begärt ut handlingen från RTÖG och fått svaret att dokumentet inte finns.
"Det låter säreget"
Då Corren frågar Sören Öman om arbetsgivare får strunta i lagens krav och gå direkt på uppsägning, säger Öman:
– Jag kan inte påminna mig att något sådant fall har prövats i Arbetsdomstolen. Jag tror inte man kan svara på det i avsaknad av prövade fall.
Vi ställer samma fråga till Karl Pfeiffer, enhetschef för avdelningen för rättsfrågor och arbetslivsfrågor på Arbetsgivarverket:
– Jag har aldrig sett det. Kanske skulle man kunna tänka sig det, om bisysslan vore så oerhört grov att det bryter mot allt man åtagit sig i anställningen. Men det låter säreget, säger Karl Pfeiffer.
Att beslutet mot Peder Berglings konkurrerande bisyssla inte existerar beror, enligt RTÖG, på att Bergling inte själv uppgivit att han hade sysslan. Därför kunde inget beslut fattas.
Men lagen ställer inga krav på anställda att uppge bisysslor på eget initiativ.
– Nej. Ett sådant krav finns bara på domare som jag själv, och på chefer som är direkt underställda regeringen, säger Sören Öman vid Arbetsdomstolen.
Ansvaret ligger på arbetsgivaren att informera sig, enligt Karl Pfeiffer på Arbetsgivarverket:
– Om arbetsgivaren begär information, så är arbetstagaren skyldig att lämna de uppgifter som arbetsgivaren behöver för att bedöma bisysslan.
LÄS MER