Polisen i Östergötland har under mars och april fått in drygt tio anmälningar som rör personer i länet som trott sig investera i Bitcoin och andra kryptovalutor i en förhoppning om kraftig värdeökning. Det är inte olagligt i sig att handla med kryptovalutor – men det finns kriminella som har sett en möjlighet att tjäna pengar.
Bitcoin har ökat mycket i värde under den senaste tiden, vilket ökat intresset för den här typen av investeringar.
– Det finns falska handelsplattformar på nätet, säger Karl-Johan Lantz, förundersökningsledare i polisens bedrägerigrupp.
De östgötar som hittills drabbats har i regel själva sökt fram en hemsida eller handelsplattform via internet och antingen anmält ett intresse eller själva skapat någon typ av konto på en handelsplattform för kryptovaluta.
– Därefter blir målsägandena uppringda av engelsktalande så kallade investeringsrådgivare som uppmanar målsägandena att investera på olika sätt i kryptovaluta.
Karl-Johan Lantz säger att vissa bedragare ber att få ta över investerarens dator med hjälp av fjärrstyrning medan andra uppmanar brottsoffren att själva att föra över pengar via banköverföring eller i vissa fall Swish. Ofta skapas en falsk ”kontosida” där brottsoffren kan se hur mycket investeringen ökar i värde, vilket är en del i vilseledandet att få dem att investera ännu mer.
Det finns brottsoffer som har investerat alla sina besparingar och dessutom tagit stora lån.
– En del har lurats på mellan 5 000 och 10 000 kronor. Men vi har även exempel på att någon har förlorat 1,5 miljoner kronor. Vi ser att de här bedrägerierna ökar.
När brottsoffren vill göra uttag av sina pengar ges olika ursäkter till att det inte går. Till slut inser många att de har blivit lurade och kräver att få tillbaka sina pengar och hotar med polisanmälan. Ofta kontaktas då brottsoffret igen av ytterligare en ”rådgivare” som vill hjälpa till att få tillbaka pengarna – dock kan syftet då vara att förmå brottsoffret att betala ännu mer.
För polisen är det inte helt enkelt att komma åt bedragarna.
– Dessa ärenden är resurskrävande. Det är svårt att bevisa vem som varit i kontakt med målsäganden och ofta svårt att spåra pengarnas slutstation, då de troligen oftast omsätts i kryptovaluta via utländska bankkonton, säger Karl-Johan Lantz.