De restriktioner som funnits och finns på plats är sannolikt anledningen till att antalet luftvägsinfektioner minska
Under det senaste året har utskrivning av antibiotika legat på en låg nivå i jämförelse med hur det såg ut innan pandemin bröt ut i april 2020. Störst är påverkan på antibiotika som skrivs ut för behandling av luftvägsinfektioner, där går det att urskilja en kraftig minskning, främst i de yngre målgrupperna.
I Sverige minskade användningen av antibiotika med 18 procent under det gångna året, motsvarande siffra för Östergötland var 15 procent enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten. Anita Hellgren är överläkare på Infektionskliniken på Universitetssjukhuset i Linköping. Hon menar att anledningen till minskningen pekar tydligt mot coronarestriktionerna.
– Covid-19 är ju en droppsmitta som drabbar luftvägarna och det vi har skyddat i pandemin är ju framförallt just luftvägarna. Då märker vi också att vi har en minskad spridning av pneumokocker och sådant som ger oss lunginflammationer eller andra infektionssjukdomar. Så detta är en väldigt tydlig effekt av de restriktioner vi har haft.
Den senaste tiden har restriktionerna lättats allt eftersom smittspridningen av Covid-19 minskar. Då ökar också risken för att smittspridning av infektionssjukdomar ökar igen, och med dem, användningen av antibiotika.
Hur ska vi göra för att undvika att återgå till nivån före pandemin?
– Det är naturligtvis en farhåga att när vi umgås närmare och pandemins restriktioner släpper som vi alla längtar efter, så kommer vi också att vara närmare varandra och smitta varandra, säger Anita Hellgren och fortsätter.
– Det kan ju dock vara så att eftersom vi alla har blivit mer uppmärksamma på hygienregler, att tvätta händer, att snyta och hosta i armvecket och en större noggrannhet med hygien på förskolor och sådär, så kan det vara så att allt som vi har tragglat med under ett års tid kommer sitta kvar. Jag tror kanske vi kommer se en liten återgång och att antibiotikaanvändningen går upp lite igen när restriktionerna lättas men inte bli lika hög som före pandemin.
Antibiotikaresistens klassas som ett allvarligt hot mot människors liv och hälsa av Världshälsoorganisationen, WHO. Sjukdomar som lunginflammation eller andra infektioner beroende av behandling med antibiotika kan bli dödliga för många människor om inte användningen av antibiotika hindras globalt.