Siffrorna kommer från en färsk rapport – På flykt och försvunnen – som är ett resultat av ett regeringsuppdrag om ensamkommande barn som försvinner, som landets länsstyrelser fick i januari och det är länsstyrelsen i Stockholm som haft det övergripande ansvaret.
Generellt sett har kunskapen om hur och varför barn försvinner varit låg hos myndigheterna och i den enkätundersökning som ingår i rapporten framgår att bara en femtedel av de tillfrågade kommunerna i landet har skriftliga rutiner för hur man jobba för att förhindra att ensamkommande barn avviker.
I Östergötland har alla kommuner, bortsett från Valdemarsvik, svarat på enkäten. Boxholm och Finspång uppger att de inte har skriftliga rutiner för hur man ska göra om ett barn försvinner. I Boxholm har situationen aldrig uppkommit, men från Finspång har minst ett anvisat barn försvunnit från kommunen sedan 2013.
I hela länet har 107 barn försvunnit sedan 2013. Det är 5,4 procent av de totalt nästan 2000 barn som anvisats hit under den tiden.
Flest försvunna finns i åldersgrupperna 16 till 17 år och 18 år och över. Av de försvunna är 93 pojkar och 14 flickor. Anmärkningsvärt är att nio barn i åldern 13 till 15 år har försvunnit.
– Det är katastrofalt för barn att hamna i en sådan utsatt situation, säger Anna Ekermo Tagesson, integrationsutvecklare på länsstyrelsen i Östergötland.
Hon pekar på siffror från en tidigare rapport – också den från länsstyrelsen i Stockholm – där just ensamkommande var överrepresenterade bland de som påträffades inom människohandel och prostitution.
– Det är anmärkningsvärt, och visar hur viktigt det är att förhindra att barn avviker, säger hon.
I de siffror som Migrationsverket redovisar så är det stora flertalet barn fortsatt försvunna. Knappt en femtedel uppges ha kommit tillvaka och fått nya anvisningar och 18 procent har rest ut ur landet. Men totalt sett är sju av tio barn fortsatt borta, sedan 2013.
Var de befinner sig, eller hur de lever finns det ingen direkt kunskap om. Den kunskap som finns har ofta frivilligorganisationerna, enligt Anna Ekermo Tagesson
– Det är de som har bäst närhet till människor som lever gömda.
Hur ska ni använda rapporten?
– Vi ska nu försöka skapa ett regionalt samarbete för att förbättra det förebyggande arbetet. Särskilt viktigt är detta för de som jobbar nära de här barnen.
Är ni överraskade över siffran 107 barn?
– Nej, det kan jag inte säga. Vi har fått indikationer på från flera håll om att det är så det ser ut.
I rapporten framgår att ett viktigt utvecklingsområde är att skapa en enhetlig statistik om ensamkommande barn som avviker. Någon sådan finns inte. Samtidigt konstateras att den tidsbegränsade asyllagen som trädde i kraft i juli 2016 gör att otryggheten ökar, vilket därmed ökar risken för att fler barn ska försvinna.