– För oss handlar det om att minska byråkratin. Vem är det som styr? Nu har vi en nämnd som plötsligt får fatta beslut om enskilda busslinjer. Det har inte hänt tidigare. Att sätta in busslinjerna igen tycker vi är fullt rimligt, men att de först stängdes ned visar ju på att det nuvarande systemet inte fungerar, säger Emil Broberg (V) och syftar på de nedlagda landsbygdslinjerna i Norrköping som nu ska återinföras.
När regionfullmäktige sammanträder på tisdag är en av punkterna Vänsterpartiets motion där de föreslår att aktiebolaget Östgötatrafiken ska läggs ned och istället omvandlas till en förvaltning direkt under trafik- och samhällsplaneringsnämnden.
De styrande partierna (M, KD och L, med stöd av SD) har redan i en första beredning av ärendet svarat att "en översyn av kollektivtrafikens organisering bör göras" och att regionstyrelsen ges uppdraget.
Är ni nöjda med styrets svar?
– Det är ett ganska löst svar, men för bara några år sen var det ingen annan som pratade om det här, så vi är glada att de ändå förflyttat sig så långt åt vårt håll. Det här handlar inte om offentligt eller privat, så det finns inte så starka ideologiska ställningstaganden i det här.
Varför är det här viktigt?
– Vi har länge velat ha kollektivtrafiken i förvaltning. Dels ger det mer insyn och dels blir det tydligare vem som har ansvar. Som det är nu har vi politiker i en nämnd som fattar beslut och sen ska bolagsstyrelsen också fatta liknande beslut. Det är en styrmodell som inte fungerar.
Kommer det att kosta mindre?
– Det finns sannolikt samordningseffekter, som att man inte behöver ha dubbel administration och så, men det är inte avgörande för oss.
Fram till 2012 ägdes bolaget Östgötatrafiken av regionen och länets kommuner, men efter en ändring i lagstiftningen blev regionen (dåvarande Landstinget i Östergötland) ensam ägare. Regionstyrelsens ordförande Marie Morell (M) menar att den nya motionen lyfte något som ändå var på gång.
– Det är nu över tio år sedan ägarmodellen ändrades, så det är dags att se över om det är bästa sättet. Vi behöver göra en förutsättningslös undersökning för att se om det finns saker som kan göras på andra sätt. Där ingår att se över hur kollektivtrafiken är organiserad och hur exempelvis stora investeringar ska finansieras.
Vi har tidigare berättat om att flera regioner valt att omvandla sina kollektivtrafikbolag till egen förvaltning direkt i regionen. Beroende på vilka politiska beslut som fattas kommer det att få stora konsekvenser, menade en forskare vi pratade med då.
– Bolaget Östgötatrafiken är en viktig part i utredningen och det är där kunskapen finns. För själva utredningen är tanken att ta in någon extern utredare för att det inte ska vara någon som själv är part, varken regionen eller bolaget, som utreder, säger Marie Morell (M).
Vad ska utredaren titta på?
– Det är exempelvis det här med att rollerna uppfattas som oklara. Vad gör nämnden och vad gör bolaget? I nuläget är det ju två olika organisationer, då kan man titta på om det skulle kunna finnas samordningsfördelar. Man får titta på om det finns några fördelar med att göra på ett annat sätt.
Hur lång tid skulle det ta innan vi ser några resultat?
– Det är svårt att svara på. Ett halvår? Kanske tar det längre tid, eller så går det snabbare.