Historiskt sett har det varit stora svängningar när det gäller sjuktalet, det vill säga det genomsnittliga antalet utbetalda sjukpenningdagar per vuxen och år. Runt 1990 var det en rejäl topp sett över riket och då låg det genomsnittliga antalet utbetalda sjukpenningdagar på 25 dagar per vuxen och år. År 2009 låg siffran på sex dagar. Sedan dess har det ökat igen till dagens tio dagar.
Tidigare har det varit stora regionala skillnader i landet. Under de senare åren har handläggningen av sjukskrivningarna blivit mer lika över landet, vilket är en indikation på att rättssäkerheten har ökat, enligt Maria Hemström-Hemmingsson, tillförordnad generaldirektör på Försäkringskassan.
– Men nu ser vi en tendens till ökning och vi vet av erfarenhet att när en uppgång har börjat så brukar den fortsätta, säger hon.
Östergötland tillhör de län som har haft lägst antal sjukpenningdagar på 8,5 dagar under 2018. Snittet för riket är 9,7 och högst andel hade Södermanlands län med 11,6. Men nu ökar inflödet av sjukskrivningar igen över hela Sverige.
– Vi ser det ännu kraftigare i Östergötland än i resten av landet. Det här är oroande ur flera aspekter. Vi vet att människor som blir sjukskrivna på felaktiga grunder, som inte behöver det eller som skulle behöva en annan behandling, riskerar att fastna i ett bidragsberoende och utanförskap, säger Maria Hemström-Hemmingsson.
Dessutom ökar det statens utgifter och skattepengarna går inte till det de är avsatta för.
Under 2018 hade sjukpenningtalet minskat väldigt mycket i vissa län, särskilt i Norrland där det tidigare var anmärkningsvärt mycket högre än övriga landet. Där var minskningen 19,2 procent. Rikssnittet har minskat sjukskrivningarna med 3,6 procent. I Östergötland ökar däremot sjukskrivningarna med 5,2 procent.
– Det som är det intressanta i det här är att Östergötland tidigare har minskat antalet sjukskrivningar mer än i övriga landet men att vi nu ser en ökning, säger Lars Clarvid, områdeschef på Försäkringskassan.
Det gör att Östergötland fortfarande hör till de län med minst antal sjukskrivningsdagar men har den största ökningen. Varför det ökar så mycket är svårt att svara på, enligt Lars Clarvid:
– Jag har pratat med mina företrädare om hur klimatet har varit i Östergötland och under 2002 och 2003 hade vi väldigt höga sjukpenningtal. Då gjorde man en kraftsamling i länet där man knöt kontakter med hälso- och sjukvården, arbetsgivare och jobbade mycket med synen på sjukskrivning, säger han. Samverkansklimatet är fortfarande väldigt bra.
Maria Hemström-Hemmingsson berättar att Försäkringskassans roll är att bedömningarna blir rättssäkra och korrekta och att arbetsgivarna och hälso- och sjukvården har en central roll.
– Där gör Östergötland ett väldigt bra arbete. Om arbetsgivaren inte tar sitt ansvar så kan och ska vi anmäla dem till Arbetsmiljöverket. Det är en ny lagstiftning som infördes vid halvårsskiftet, säger hon.
På kommunnivå finns också stora skillnader, i Linköping som har haft bland de lägsta i Sverige var sjukpenningtalet 7,8 i december 2018. I Ydre var motsvarande siffra 10,6 men där är det också bara 3 700 invånare mot Linköpings dryga 160 000.
Ytterligare en indikator på att sjukskrivningsbesluten har blivit mer rättssäkra är att förvaltningsdomstolarna som hanterar överklagade beslut, som blir allt fler, gör samma bedömning som Försäkringskassan, enligt Maria Hemström-Hemmingsson.