Hur släpper en chaufför lämpligast av en landshövding med mycket snäv kjol? Jo, 15–20 centimeter ifrån trottoarkanten så att hon smidigt kan vrida ut det sammanpressade benparet genom bildörren och slipper häva sig upp direkt på trottoaren.
Vad gör en husfru när en av gästerna, i serveringsögonblicket, deklarerar att hon är vegetarian? Jo, hon snor blixtsnabbt ihop en rätt innan de övriga gästerna har hunnit äta upp sin mat.
Precis som butler Mr Carson och kammarjungfru Anna Smith träffades husfru Maj-Britt Johansson och chaufför Mats Melinder på ett slott. De förstnämnda på Downton Abbey i en tv-serie, de sistnämnda på Linköpings slott i verkligheten.
Maj-Britt började som husfru år 2000. Mats, som varit chaufför i Stockholm åt landshövdingarna Ulf Adelsohn, Mats Hellström och Per Unkel, kom till slottet 2007.
– Jag tyckte han var modig som flyttade ifrån släkt och vänner i Stockholm, tänkte att han var ensam och behövde lite extra omtanke, berättar Maj-Britt, som råkade sitta på en vernissageinbjudan för två och bjöd med Mats.
Han var inte sen att nappa och direkt efteråt undrade han i ett sms om de kunde ses snart igen. Javisst, svarade Maj-Britt, kom hem till mig i Rimforsa.
– Var ligger det undrade jag, men hoppade på Kustpilen, och som tur var mötte hon mig på perrongen, skrattar Mats. Hon hade frågat innan om jag åt allt. Chèvre och lamm var helt nya bekantskaper för mig, men det smakade fantastiskt.
Sida vid sida har de arbetat på slottet och nyligen blev de avtackade med galamiddag där landshövding Carl Fredrik Graf i egen hög person skötte dukning och servering.
Det bjöds kräftstjärtssallad med mango, oxfilé fylld med parmesan och pesto, potatisbakelse och rödvinssås. Och så en vit chokladmousse med limemarinerade jordgubbar som avslutning.
– Det kändes fint att bli uppassade och Carl Fredrik sprang runt som bara den, skrattar Maj-Britt och Mats.
Det som sägs i landshövdingens bil eller runt under en middag i slottet stannar där. Diskretion är en självklarhet när man arbetar som Maj-Britt och Mats har gjort.
– Ibland har man tjuvlyssnat, men ofta stänger man av, säger Mats. Det är ett jobb som ska skötas och det ska göras professionellt.
Vad krävs för att vara en bra husfru och chaufför?
– Flexibilitet, arbetsdagarna och schemat är ofta oförutsägbara. Du ska vara ständigt tillgänglig och en snabb problemlösare. Lägg till det lyhördhet och en hög servicegrad.
Vad är svårast som husfru?
– De fysiskt tuffa arbetspassen. När du har både frukost och middag för ett sällskap blir det arbetspass på 12–15 timmar.
Och som chaufför?
– Att beräkna tider. Det är en inre stress att inte veta om trafikläget. Du får inte komma fram försent, men heller inte alltför tidigt.
Roligast som husfru?
– När en stor middag flutit på, gästerna är nöjda och jag blir utkallad och tackad i matsalen. Samt när Sveriges samtliga 21 husfruar sammanstrålar en gång om året, äter gott och skvallrar lite.
Och som chaufför?
– Allt kul och intressant jag fått följa med på. Som skidskytte-VM och när vi firade Göta kanals 175-årsjubileum iförda tidstypiska kläder.
Har det hänt att middagsgäster blivit för fulla och skämt ut sig?
– Nej så mycket bjuder vi inte på. Det är ett glas bubbel, ett glas vin till förrätten och 1–1,5 glas vin till huvudrätten och så ett litet glas dessertvin. Detta intas mellan 19.00 och 21.30, så du måste ha grundat ordentligt om man ska trilla dit på den mängden, ler Maj-Britt.
Berätta något om landshövding Björn Eriksson!
– Han vägrade äta inälvsmat och kål, men älskade raggmunk och fläsk. Han jobbade som en bäver, kunde sitta bak i bilen och jobba och så plötsligt somna mitt i allt. Strax vaknade han igen och gastade "Luther kallar" och så var han en duracellkanin igen. Han var informell och sa "tjena, tjena" till både gäster och personal. Vi umgås privat och ses ett par–tre gånger per år.
Om Elisabeth Nilsson!
– Hon ville helst ha fisk och vägrade äta bruna bönor. Hon älskade surströmming och en gång blev hon bjuden på det hos ett par i Norrköping. Jag satt utanför i bilen och väntade på henne. Hon handlade mycket märkeskläder i second hand-butiker i Stockholm som jag körde henne till, och jag fick hämta paket hos Bukowskis efter att hon lagt bud där.
Om Carl Fredrik Graf!
– Han äter verkligen allt och gillar närproducerat. Han är gammal militär och alltid i tid. En perfektionist som samtidigt är fruktansvärt smidig och trevlig. De första gästerna han bjöd på middag i sin privata slottsvåning var vi!
Vilken plats i bilen är säkrast?
– Höger bak, där sitter alltid den som står "högst i rang" av dem jag kör. Om jag exempelvis kör landshövdingen och någon från hovet får landshövdingen flytta till vänster bak.
Hur ofta träffar ni kungen?
– Titt som tätt, han har ju sin egen lilla våning här. Den som utmärker sig i hovet är kronprinsessan Victoria. Hon är oerhört trevlig!
Berätta om pistolen!
– En kvinnlig minister var på besök i Linköping och eftersom hon just då var utsatt för hot fanns Säpo med. När ministern skulle köras tillbaka till Stockholm kom en av Säpo-poliserna i Norrköping på att han glömt sin pistol, och ammunition, under huvudkudden på slottet, berättar Mats.
– Jag ringde Maj-Britt som lade ner allting i en plastkasse och så vände jag tillbaka och hämtade upp det. Säpomannen var mycket tacksam över att vi skötte det hela diskret...
Någon obehaglig trafiksituation?
– Det var 02 på natten när jag körde Björns fru Helena. Vid Nyköping somnade en mötande lastbilschaufför och rammade vägräcket mellan körbanorna. Mängder av lastbilsdelar regnade över oss, det kändes som att vara med i filmen "Die hard" och vi vadade fram i diesel som läckt ut, men ingen kom till skada. Med en yxa lyckades jag och en annan bilist slå sönder lastbilshytten så att vi fick ut chauffören.
En annorlunda situation?
– Ja, ibland har det inte vankats mat vid exempelvis ett ambassadbesök, utan bara någon liten canapé, och då har jag haft gäster i bilen som gastat "Kör till Mc Donalds!" och så har det luktat frityrolja i bilen hela vägen hem, ha ha.
Kommer du att sakna jobbet Maj-Britt?
– Under stundom, absolut. Samtidigt ska det bli skönt att släppa ansvarsbiten som tar mycket energi. Jag har tre symaskiner, en vävstol och en stor trädgård att sysselsätta mig med. Och så ska både jag och Mats börja släktforska.
Du då Mats?
– Nej, jag har för säkerhets skull gått med i sex–sju föreningar, så jag ska nog ha att göra.